Fru talman! I dag debatterar vi försvarsutskottets betänkande nummer 8, som handlar om personalfrågor.

Det handlar alltså om personal- och kompetensförsörjning, totalförsvaret, räddningstjänsten, jämställdhet, veteraner och frivilliga försvarsorganisationer.

Denna debatt hålls i ett skärpt säkerhetspolitiskt läge. Kriget i Ukraina går nu in på sitt femte år, och det sätter också ljuset på vårt eget utsatta läge. Det säkerhetspolitiska läget är det värsta vi har haft sedan andra världskriget. Det är viktigt att vi fortsätter att göra reella upprustningar. Sverige är medlem i Nato, och vi satsar på att rusta upp. Men vi måste fortsätta!

Visst är det viktigt med materiel, som har påpekats tidigare. Men det allra viktigaste vi har är våra anställda, våra soldater, värnpliktiga och frivilliga – alla de som står till tjänst. Vi har också officerare, som dag ut och dag in försvarar vårt land.

Det handlar också om våra veteraner, de ungefär 100 000 som har gjort tjänst runt om i världen. Jag hade för övrigt besök av ett flertal veteraner från Uppsala län så sent som i går. De är en stor tillgång, och de har gjort viktiga insatser för Sverige i fredsbevarande uppgifter runt om i vår värld.

Värnpliktiga är fortsatt grunden för Försvarsmaktens personalförsörjning. Det är glädjande att 8 136 personer påbörjade grundutbildningen för 2025 och att man lyckades uppnå det mål som fanns om 8 000 personer. Vi är alltså på god väg att nå upp till målet om 10 000 till 2030. Men vi kan inte sätta punkt här, utan det är viktigt att vi också senast till år 2032 når 12 000.

Vi ser från Kristdemokraternas sida framför oss att Sverige ska ha fyra brigader till 2030 men att det också behöver bli fler. På sikt behöver vi ha ytterligare två brigader så att vi så småningom också skulle kunna ha två divisioner. Den ena skulle ha sin huvuduppgift i norra Sverige och hjälpa till i Finland, och den andra skulle verka i södra Sverige och också kunna finnas till hands i Baltikum. Det här är jätteviktigt.

Vi är på rätt väg, och vi gör stora upprustningar. Men det måste fortsätta. Vår egen säkerhetstjänst har varnat för att det vid ett krigsavbrott kommer att finnas 800 000 ryska soldater i Ukraina. Det finns en stor risk att de då hamnar i närheten av Sverige och i närheten av Baltikum och Finland. Ryssland skulle kunna ha förmåga till ett regionalt krig inom två år efter ett krigsavslut. Det här är viktigt.

Materiel är viktigt, men det är också viktigt att uppfylla förband som övar, exempelvis som man nu gjorde i Finland tillsammans med andra. Det är inte varmluften och de vackra orden som kommer att hjälpa. Det är i stället den samövade militära förmågan med vår personal tillsammans med våra grannländer som visar att det inte är någon idé att ens tänka tanken att ge sig på vare sig Sverige eller något av våra grannländer.

Försvarsmakten ska vara en jämställd och jämlik organisation. Det är också viktigt att fortsätta med hållbar personalförsörjning och att öka antalet kvinnor. Vi välkomnar det som görs. Men en annan viktig sak som påpekas här är något så enkelt som att det finns underkläder och att utrustning och kläder är anpassade för kvinnor. Det är något som man har sagt skulle vara på plats för länge sedan. Men vi får fortfarande rapporter om att det här inte är tillfyllest. Detta måste rättas till. Det är en självklarhet om vi ska kunna ha kvinnor som ska vilja tjänstgöra i vår försvarsmakt.

De frivilliga försvarsorganisationerna fyller en jätteviktig funktion i förankrandet av vårt försvar, för rekrytering och för vår samlade förmåga. Det handlar om folkförankringen.

Därför noterar vi kristdemokrater med tillfredsställelse att regeringen i januari tillförde ytterligare 45 miljoner kronor till de här organisationerna. De behöver medel för att kunna genomföra sina uppgifter, och därför är det viktigt med det här tillskottet.

Som sades förut har vi snart Veterandagen, den 29 maj. Det här är jätteviktigt. Då samlas tusentals människor runt om i landet. Vi är definitivt bättre i dag än vi har varit historiskt sett på att ta hand om våra veteraner, men det här är också fortsatt viktigt. Vi är så tacksamma. Till dem som kanske lyssnar på den här debatten vill jag säga: Tack för den insats du har gjort! Vi värdesätter den. Det är viktigt för oss att uppmärksamma den insatsen varje dag, men inte minst den 29 maj.

Med de orden, fru talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet i dess helhet och avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)