Fru talman! I försvarsutskottets arbete handlar rätt mycket av våra frågor om materiel, fregatter, stora anslag till inköp, flygmaskiner och drönare. Men i verkligheten börjar allting i försvaret av Sverige med den enskilda människan – med den värnpliktiga som kanske snart rycker in på Amf 4 hemma i Göteborg och som har sitt livs äventyr framför sig samtidigt som hon gör en stark, stor och viktig insats för försvaret av Sverige och våra allierade. Det handlar om officerare som utbildar nästa generation soldater, om soldater som väljer att stanna kvar i tjänstgöring, om specialistofficeren som ser det som ingen annan ser och om hemvärnsmannen som ständigt är redo att försvara Sverige.

Personalfrågorna är bland de viktigaste vi har att hantera. När det gäller detta betänkande, likt många andra betänkanden som försvarsutskottet har att hantera och som kammaren ska votera om, är vi för det mesta i huvudsak överens. Att vi har en samsyn i svensk försvarspolitik är en styrka för Sverige.

När det gäller personalförsörjningen i Försvarsmakten – och personalfrågorna och personalpolitiken – är detta inget som man kan ändra på en natt. Det tar tid att utbilda officerare. De växer liksom inte på träd. De ska utbildas och få erfarenhet. Allt detta är i fokus för personalpolitiken.

Att bygga upp fungerande utbildningskedjor tar tid. Att skapa en organisation där människor kan rekryteras och där de väljer att stanna kvar kräver uthållighet, struktur och ansvarstagande över flera mandatperioder. Därför arbetar man nu metodiskt med personalfrågorna, fru talman. Det har man gjort länge. Det finns, som sagt, en ganska bred samsyn.

Regeringen har genomfört höjda ersättningar för våra värnpliktiga, officersaspiranter och hemvärnssoldater. Vi bygger ut Försvarsmakten i nära takt med dess faktiska utbildnings- och absorptionsförmåga. Man kan inte som försvarspolitiker bara ställa sig och peka och säga vad man vill ha utan att förstå att det finns en organisation som måste kunna ta hand om det och ta till vara den kompetens som redan finns i organisationen.

Fru talman! Det finns anledning att påminna om just vikten av att ha långsiktighet i försvarets personalpolitik, inte minst för de anställda och pliktare i vårt totalförsvar. Därför är det fullständigt väsentligt att fortsätta förbättra villkoren för dem som tjänstgör, att fortsätta stärka rekryteringen, att fortsätta se till att Plikt- och prövningsverkets informationsinsatser till gymnasister i landet är starka, att fortsätta utveckla officersutbildningen och att fortsätta värna våra veteraner, som vi hörde tidigare, som vi särskilt högtidlighåller den 29 maj – Sveriges veterandag.

I en tid där hoten mot Sverige ökar har vi inte råd med symbolpolitik. Jag tycker mig heller inte se mycket av symbolpolitik i det här betänkandet. Det är åtta partier som tar ansvar gemensamt för vårt försvar och vår försvarspolitik. Det är en styrka för Sverige.

Jag vill i dag, på Uniform på jobbet-dagen, beklaga mig över att jag aldrig fick möjlighet att göra värnplikt och därmed inte kan ha en uniform förutom riksdagsmannens, som jag nu bär. Jag vill också vädja till er som ser denna debatt, som följer detta och som kanske ser en uniform i fikarummet under eftermiddagen eller på spårvagnen på väg hem att rikta en tacksamhetens tanke till de män och kvinnor som har tjänstgjort i uniform – allt för att göra vårt land tryggare och säkrare.

Jag vill särskilt lyfta våra oerhört viktiga frivilliga försvarsorganisationer. Det handlar om att lyfta upp dem och komma ihåg vilket fantastiskt arbete som de bedriver och genomför i hela Sverige. Jag vill då också rikta en vädjan och en uppmaning till Sveriges 290 kommuner. Fundera över vilka frivilliga försvarsorganisationer som finns just i din kommun! Och fundera på hur kommunen, regionen eller den statliga myndighet som du kanske är verksam i kan använda sig just av en frivillig försvarsorganisation för att bli bättre på att absorbera och ta tillvara försvarsviljan!

Det är tillsammans – människa till människa – som vi bygger försvarsvilja och försvarsförmåga. Det är personalpolitiken i försvaret ett tecken på.

Sist men inte minst vill jag säga stort tack till dig som tjänstgör i uniform, till dig som tjänstgör i Försvarsmakten civilt, till dig som är pliktad och till dig som gör ditt för Sverige.

(Applåder)