Fru talman! Jag inleder med att yrka bifall till utskottets förslag.

Arbetsmiljöfrågor ligger mig varmt om hjärtat. Som tidigare chef inom vård och omsorg har jag haft förmånen att på nära håll få följa en kvinnodominerad arbetsplats, en verklighet som ofta diskuteras här i kammaren. Jag har sett hur avgörande det är att arbeta medvetet med arbetsmiljön, att se varje människa, att stötta varandra och att visa respekt för det arbete som varje dag bär upp vår välfärd. De erfarenheterna bär jag fortsatt med mig.

Samtidigt är det en komplex verklighet vi diskuterar. Vissa mål borde vara självklara, som att människor ska kunna gå till jobbet och komma hem igen. Men så ser det inte alltid ut.

Den preliminära statistiken för 2025 visar 45 dödsfall på svenska arbetsplatser. Det handlar om olyckor med fordon, fall och maskiner – tragedier som aldrig skulle behöva inträffa.

Jag har själv haft kontakt med föräldrar vars barn gick till jobbet men aldrig kom hem igen. Det sätter perspektiv på frågan. Vi måste alla ta ansvar för att stoppa dödsolyckorna.

Utöver detta skedde under 2024 omkring 40 000 arbetsplatsolyckor som ledde till sjukfrånvaro och ytterligare nära 100 000 olyckor utan sjukskrivning. Det är en tydlig signal om att arbetsmiljöarbetet behöver stärkas.

Debatten fastnar ofta i offentlig sektor och omsorg. Det är viktigt, men de allvarligaste olyckorna är vanligare i branscher som bygg, transport, tillverkning och jord- och skogsbruk. Därför måste insatserna vara breda och träffa hela arbetsmarknaden.

Fru talman! En god arbetsmiljö kräver tre saker: ett starkt ledarskap, tidig rehabilitering och ett arbetsgivaransvar som tas på allvar.

Regeringen har därför förstärkt Arbetsmiljöverket med ökade resurser för en mer effektiv och träffsäker tillsyn. Inspektionerna har blivit fler och oftare oanmälda, och de riktas mot de arbetsplatser där riskerna är som störst. Kompetenskraven hos inspektörerna har också utvecklats.

Informationsinsatser till småföretag har genomförts, och samarbetet kring företagshälsovård har stärkts. Samtidigt har nollvisionen utvecklats, från målet att ingen ska dö på jobbet till målet att ingen ska dö till följd av jobbet. Det är en viktig ambitionshöjning. Men vi måste också se de långsiktiga riskerna. Varje år dör omkring 3 000 människor i förtid på grund av arbetsrelaterade sjukdomar – de som är kopplade till stress, hög arbetsbelastning, buller och fysiskt tunga arbeten. Även detta är självklart oacceptabelt.

Regeringen arbetar också kraftfullt mot arbetslivskriminalitet. Genom en nationell strategi stärks tillsynen, sanktionerna skärps och myndighetssamarbetet förbättras. Oseriösa aktörer ska inte kunna konkurrera ut seriösa företag eller utnyttja människor. Regeringens insatser ger resultat, även om mycket arbete återstår.

Fru talman! Arbetslivet förändras snabbt. Därför tas nu en ny arbetsmiljöstrategi fram för åren 2026–2030, med fokus på ett hållbart, hälsosamt, tryggt och innovativt arbetsliv. Digitalisering, AI och den gröna omställningen ställer nya krav på inte minst den kognitiva arbetsmiljön, liksom på transparens när ny teknik införs. Därför införs också ett nytt fjärde delmål i strategin.

Ledarskapet är avgörande. Chefer måste ha rätt förutsättningar, administrativt stöd och ett rimligt antal medarbetare. Inom äldreomsorgen, där kraven är höga, behöver ledarskapet stärkas ytterligare. Därför har regeringen tillsatt en utredning.

Rehabiliteringen behöver utvecklas. Tidiga och aktiva insatser är avgörande för att människor ska kunna komma tillbaka i arbete. Möjligheten att arbetspröva med bibehållen sjukpenning är ett steg framåt, men mer behöver göras.

Fru talman! Jag vill också lyfta kvinnors arbetsmiljö. I genomsnitt är kvinnor sjukskrivna betydligt mer än män, och de lever en större del av livet i ohälsa. Det hänger samman med hög belastning både i arbetslivet och i hemmet. Samtidigt vet vi att riktade insatser ger resultat. Satsningar på exempelvis klimakterievård, utbildning, inspektioner och anpassningar på arbetsplatsen kan kraftigt minska sjukskrivningarna. Det är en fråga om jämställdhet men också om kvalitet och effektivitet i våra verksamheter.

Arbetsmiljöpolitik handlar ytterst om ansvar. Det handlar om att förebygga olyckor, sjukdomar, stress, hot och våld. Det handlar om att lagar ska följas och att ingen ska bli sjuk eller dö av sitt arbete. Men det handlar också om systematik – om att skyddsombud finns på plats, att företag får stöd att göra rätt, att brott beivras och att ingen ska dö till följd av sitt jobb.

Det handlar om arbetsgivare som tar sitt ansvar och förebygger olyckor, stress, hot, våld och trakasserier. Det handlar också om en regering som kontrollerar att lagar och föreskrifter följs och om att vi verkar för att minska sjukskrivningarna så att människor faktiskt orkar med ett helt arbetsliv. Det är bra för Sverige och för vår produktivitet och konkurrenskraft, men det är också bra för den som har ett arbete och kollegor att gå till.

Det handlar också om människor – om undersköterskan, läraren och alla de andra som varje dag går till jobbet och får Sverige att fungera. De ska känna sig trygga på sina arbetsplatser, de ska ha ledare som tar ansvar och de ska kunna komma hem till sina familjer. Det är därför vi driver en politik för en bättre arbetsmiljö.

(Applåder)