Fru talman! Hej till alla er som lyssnar och tittar och såklart även till mina ärade kollegor i salen!

I dag debatterar vi en rapport från Riksrevisionen som handlar om Kustbevakningen och dess möjligheter att ta hand om stora miljöolyckor till havs, till exempel oljeutsläpp. Kustbevakningen har en oerhört viktig roll som myndighet för att hålla våra hav säkra. De senaste åren har vi sett hur de har arbetat hårt när det gäller den ryska skuggflottan för att hantera olika kabelbrott på havsbotten.

Kustbevakningen är alltid snabbt på plats, och personalen är alltid redo att hantera olika typer av hot mot Sverige, oavsett om det är hot mot gränserna eller hot mot miljön. Det innebär att personalen är ute lång tid på sjön. De har en osäker och farlig arbetsmiljö och vet inte vad som händer härnäst.

Kustbevakningen är också en av våra viktigaste miljömyndigheter. Det är kanske inte så många som vet det. Fartygen är specialutrustade, och personalen är specialutbildad för att kunna hantera oljeutsläpp. Man har stora tankar där olja kan tas upp, och man har speciella borstar och annan utrustning för att få upp oljan från vattenytan.

Oljeutsläpp får såklart förödande konsekvenser för alla våra kuster, framför allt för djur och natur men såklart också för människors möjlighet att besöka kustområdena, och det gäller både boende och turister. Det tog över två år innan det sista vistelseförbudet togs bort efter det stora oljeutsläppet utanför Sölvesborg hösten 2023. Bara för kommunen uppgick kostnaderna för sanering till över 60 miljoner kronor.

Med tanke på de oerhört stora konsekvenserna av oljeutsläpp är det väldigt bra att Riksrevisionen har gjort en granskning, inte bara av Kustbevakningen utan även av Sjöfartsverket och Transportstyrelsen.

I det säkerhetspolitiska läge som vi befinner oss i är det väldigt viktigt att se totalförsvaret som en helhet. Försvaret av Sverige handlar inte bara om att försvara våra gränser utan också om att hålla samhället igång under stora kriser och i värsta fall krig.

Till detta ska läggas det faktum att krig leder till mycket stora miljöskador. Det ser vi med all önskvärd tydlighet i Ukraina i dag. Att skydda miljön och naturen är en viktig uppgift, inte bara för naturen och djuren i sig utan också för vår möjlighet att ha rent dricksvatten och säker odlingsmark även i framtiden. Därför kan miljöskyddet aldrig läggas vid sidan av utan måste vara en del av det stora totalförsvaret.

De senaste åren har vi sett flera stora kriser i samhället. Vi har därför intensifierat arbetet med att bygga upp totalförsvaret igen när det gäller både personal och resurser. Vid alla dessa tillfällen pratar vi väldigt mycket om hur viktigt det är att det finns ett samarbete mellan olika delar av samhället. Vid stora kriser och olyckor är det viktigt att alla resurser kan användas gemensamt, över myndighetsgränser och mellan myndigheter, för att lösa krisen.

Fru talman! Det finns ett mycket stort engagemang hos alla invånare i Sverige att hjälpa till under kriser. Många strömmar till och anmäler sig när något väldigt allvarligt händer. Det är därför viktigt att de frivilliga resurserna kanaliseras och samlas till de stora organisationerna, som Röda Korset och de frivilliga försvarsorganisationerna.

Den senaste tiden har intresset och medlemskapet ökar hos de frivilliga försvarsorganisationerna och att det har skrivits fler och fler avtal med civila myndigheter. Sjövärnskåren hjälpte till exempel till med transporter under det stora oljeutsläppet i Sölvesborg.

För att samarbetet mellan myndigheter och de frivilliga försvarsorganisationerna ska funka krävs avtal, övningar och ett utökat samarbete så att det går smidigt att aktivera medlemmarna vid kriser. Det krävs också utökade resurser till de frivilliga organisationerna för övningar och utbildningar.

I granskningen konstaterar Riksrevisionen flera brister. Det finns inte tillräckligt med personal, och det är stor konkurrens mellan olika parter om den personal som utbildas. Det här gör att fartygen hos Kustbevakningen inte kan vara ute till havs så mycket som de och vi skulle vilja och att tidsgränserna för att nå olycksplatser därför inte kan hållas.

En brist som Riksrevisionen pekar på känns extra jobbig, nämligen svårigheten att hitta en nödhamn för fartyg som till exempel har varit med under olyckor eller stora oljeutsläpp. Det känns extra oroväckande. Fartyg måste såklart kunna tas in till hamn.

Fackförbundet Tull-Kust har länge påpekat den otillräckliga finansieringen av Kustbevakningen och behovet av mer personal. Kustbevakningen har tagit ett stort eget ansvar för personalförsörjningen med olika typer av utbildningar, men det behövs fortfarande mycket mer personal för att alla fartyg ska kunna bemannas och gå ut när det behövs.

Kustbevakningen tilldelas långt under den budget som de äskar i sitt budgetunderlag. Beredskap kan inte effektiviseras fram. Den måste bemannas och finansieras, skriver Tull-Kust i en debattartikel i samband med att riksrevisionsrapporten släpptes i höstas.

Regeringen har under de senaste åren gjort stora satsningar på det civila försvaret och kopplingen mellan det civila och det militära försvaret. Det ska man ge dem kredd för. Men som vi ser i Riksrevisionens rapport är det inte tillräckligt för att möta de stora kriser som kan uppstå i såväl normalläge som fredstid. Men det gäller framför allt i det ansträngda säkerhetsläge vi har nu när vi ser de stora riskerna ute på Östersjön. Det behövs därför fortsatta förbättringar och förstärkningar av både krisberedskapen och det civila försvaret.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 15 april.)