Herr talman! Johan Büser har frågat mig om jag har för avsikt att förändra villkoren för bistånd för att det inte ska vara möjligt att tilldela organisationer biståndsmedel trots uppgifter om extrem risknivå och bristande redovisning. Johan Büser har vidare frågat hur jag ser på att svenska biståndsmedel enligt uppgifter i medier går till aktörer i Brasilien som motarbetar abort och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter och om jag avser att vidta några åtgärder utifrån detta. Johan Büser har också frågat hur jag säkerställer att ärenden hanteras utifrån samma principer om kvalitet, riskbedömning och likabehandling. Slutligen har Johan Büser frågat om jag avser att ta initiativ till en extern genomlysning av hur besluten gällande bistånd till Hepatica respektive Olof Palmes Internationella Center har fattats och om politisk påverkan förekommit.

Inledningsvis kan det konstateras att interpellantens frågor rör två olika biståndsstrategier: strategin för särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer 2024–2027, den så kallade PAO-strategin, och strategin för Sveriges utvecklingssamarbete med det civila samhället 2025–2029, den så kallade CSO-strategin.

PAO-strategin stöder riksdagspartiernas anknutna organisationer i deras demokratifrämjande arbete, och dess medel fördelas i stor utsträckning i enlighet med mandatfördelningen här i riksdagen. CSO-strategin syftar i sin tur till att stärka ett pluralistiskt och livskraftigt civilsamhälle i utvecklingsländer och bygger på öppna, konkurrensutsatta utlysningar.

När det gäller CSO-strategin beslutade Sida 2025 att partianknutna organisationer inte längre skulle kunna ansöka om medel inom strategin. Detta berörde bland annat Olof Palmes Internationella Center, Opic, och Swedish International Liberal Centre, Silc. Samtliga partianknutna organisationer, inklusive OPC och Silc, får stöd under PAO-strategin.

Regeringen har genomfört den största reformeringen av svenskt bistånd på decennier. Vi ställer höga krav på att Sida ska effektivisera, stärka sin interna kontroll och arbeta utifrån transparens och evidensbaserad styrning. Sidas instruktion är tydlig: Bistånd får inte ges till aktörer som bedriver eller stöder antidemokratisk verksamhet, våldsbejakande extremism, islamism, antisemitism, terrorism, hatpropaganda eller verksamhet som undergräver kvinnors och flickors rättigheter.

Om osäkerhet uppstår i bedömningen av en aktör ska myndigheten tillämpa en försiktighetsprincip för att säkerställa att biståndsmedel inte riskerar att nå olämpliga mottagare. Detta är en central del av regeringens skärpta styrning. Jag har varit tydlig med regeringens ståndpunkt: Inte en enda svensk skattekrona ska gå till aktörer som undergräver kvinnors och flickors rättigheter. Om en aktör inte uppfyller dessa krav har myndigheten flera verktyg att använda, inklusive möjligheten att kräva tillbaka skattemedel. Dessa principer gäller oavsett vilken organisation som har kanaliserat medlen.

Regeringen styr som bekant Sida genom beslut om myndighetens instruktion och genom att besluta om uppdrag i regleringsbrev eller i särskilda beslut. Det är dock upp till Sida att självständigt tillämpa reglerna och fatta beslut i enskilda fall. Vidare ska Sida i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.

Mot denna bakgrund avser jag inte att tillsätta någon sådan genomlysning av de ärenden som interpellanten hänvisar till.

Då interpellanten anmält att han var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav förste vice talmannen att Morgan Johansson (S) i stället fick delta i interpellationsdebatten.