Herr talman! Eva Lindh har frågat mig hur tidsplanen ser ut för genomförandet av samsjuklighetsreformen och om jag och regeringen avser att genomföra de bärande förslagen från Samsjuklighetsutredningen om ett samlat huvudmannaskap och ett tydligare ansvar för hälso- och sjukvården. Eva Lindh har också frågat mig hur jag avser att säkerställa att ny lagstiftning för en mer enhetlig och sammanhållen vård för personer med skadligt bruk och beroende och psykiatriska tillstånd genomförs enligt intentionerna i utredningen samt vilka åtgärder jag kommer att vidta för att säkerställa att människor med samsjuklighet inte fortsatt faller mellan stolarna i väntan på reformen.

Jag vill inledningsvis tacka Eva Lindh för att ledamoten uppmärksammar personer med samsjuklighet. Under alldeles för lång tid har vården brustit när det gäller dessa personer och deras närstående. Det är också därför jag och regeringen valt att prioritera denna fråga högt i vårt arbete och nu genomför historiskt stora satsningar på både psykiatrin och beroendevården.

Den 26 februari beslutade regeringen om lagrådsremissen En mer sammanhållen vård för personer med skadligt bruk och beroende och andra psykiatriska tillstånd. Förslagen i lagrådsremissen bygger på Samsjuklighetsutredningens betänkanden (SOU 2021:93 och SOU 2023:5). Genom lagrådsremissens förslag tydliggörs och stärks regionernas huvudmannaskap och ansvar för vården av personer med samsjuklighet i form av skadligt bruk eller beroende och psykisk ohälsa. Ansvaret mellan kommuner och regioner tydliggörs också. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2027.

Regeringen avser att med finansiering stimulera föreslagna lagändringar. I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1) aviserades att 400 miljoner kronor per år under åren 2027–2031 ska tillföras kommuner och regioner i detta syfte. Vidare avsätts för innevarande år 50 miljoner kronor för myndighetsuppdrag eller andra insatser för att stödja huvudmännen i genomförandet av reformen. Av dessa medel har regeringen redan beslutat att ge 35 miljoner kronor till Socialstyrelsen för ett uppdrag som handlar om att stödja genomförandet av reformen (S2026/00382).

Förslagen i lagrådsremissen kan förväntas innebära att regionerna tar ansvar för de insatser som utgör hälso- och sjukvård och som kommunerna tidigare i praktiken har tagit ett stort ansvar för. Regeringen gör därför bedömningen att det behöver göras en generell omfördelning av resurser från kommuner till regioner inom ramen för de generella statsbidragen vid ikraftträdandet av bestämmelserna. Regeringen avser att återkomma i frågan om beräkningar för denna omfördelning av medel men vill understryka att det totalt sett, genom satsningen på 400 miljoner per år, tillförs resurser utöver den kommande omfördelningen.

Regeringen har utöver det som nu nämnts också gjort en historisk satsning på vuxenpsykiatrin för att möta det växande behovet av psykiatrisk vård. I budgetpropositionen för 2026 avsätts 1,5 miljarder kronor med fokus på att öka vårdkapaciteteten i vuxenpsykiatrin.

Staten har vidare sedan 2024 genom överenskommelser med Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, fördelat medel för att utveckla insatser för personer med komplexa behov, med särskilt fokus på samsjuklighet. För 2026 avsätter regeringen 600 miljoner kronor till kommunerna och regionerna för detta ändamål.

Regeringen har även i juni 2025 gett i uppdrag till flera nationella myndigheter att ta fram en nationell plan för en förbättrad beroendevård (S2025/01284).

Alla nu nämnda insatser är viktiga för att möjliggöra reformen och för att de som behöver stöd och hjälp, både för sitt skadliga bruk och beroende och för sin psykiska ohälsa, verkligen ska få det.