Herr talman! Ja, 62 dödades i gängskjutningar 2022. Det var det sista året som Miljöpartiet var med och styrde eller i varje fall understödde en vänsterregering. Däri har vi en viktig del av svaret till varför det har varit väldigt bråttom att göra rätt ingripandeåtgärder för att trycka tillbaka brottsligheten. Det faktum att över 50 barn under 15 år var delaktiga i mord och mordplaner under förra året är ett annat viktigt skäl som talar för viss skyndsamhet när det gäller att bryta utvecklingen.

Det är utmärkt att den här frågan kommer upp. Miljöpartiet gör sig nu till den främsta förespråkaren för det som en del har kallat slow politics, som innebär att vi inte ska agera skyndsamt när vi ser riktigt stora samhällsproblem. Vi talar ändå om en mandatperiod. Det måste vara möjligt att genomföra genomgripande reformer också på straffrättens område i processer som tar en mandatperiod.

Bortsett från att vi tappar verkligheten och samhällsproblemen tror jag att vi annars tappar medborgarna, i varje fall en stor del av de medborgare som verkligen vill ha en sådan förändring. Man ser att brottsoffer utsätts i alldeles för hög grad för allvarliga brott. Man ser att samhället inte är skyddat mot allvarlig brottslighet. Det är klart att viss skyndsamhet ändå är påkallad.

Det är inga lapptäcken vi talar om. För första gången på 60 år tas ett helt grepp om straffrätten. Lägger man ihop den proposition som vi skickade till riksdagen i torsdags med den lagrådsremiss som gick iväg samma dag ser vi det bredaste helhetsgrepp som har tagits kring svensk straffrätt på över 60 år. Möjligtvis var det grepp som togs 1989 också principiellt viktigt.

Skälet till detta är mycket enkelt. Det har lappats och lagats under så lång tid att vi nu har behövt ta det här greppet. Kvar finns ändå frågan: Vad är Miljöpartiet emot, om vi talar om substansen? Är det de dubbla straffen för gängkriminella? Är det att upprepade grova våldtäkter ska kunna leda till livstids fängelse? Är det att vi en gång för alla måste hitta sätt att bryta de destruktiva mönstren runt barnen?

Den frågan får vi återkomma till, om vi lämnar frågan om process och så småningom övergår till att tala om politikens innehåll.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.