Herr talman! Det är beklagligt att interpellationsdebatten inte kunde hållas med den som ansvarar för nationens intäkter och utgifter. Uteblivna åtgärder gör Sverige till ett mindre konkurrenskraftigt land. Färre människors potential tas till vara.

Med sorg känner jag arbetsmarknadsministerns desperation när han efterfrågar socialdemokratiska förslag. Om man väldigt gärna vill ta del av dem har faktiskt en rad förslag lagts fram.

Arbetsförmedlingen skickade tillbaka 3,6 miljarder för att insatser som arbetslösa människor skulle behöva uteblev. Med ett stopp för återbetalning till statskassan hade dessa pengar kunnat generera 3 200 utbildningar till människor för att de skulle kunna tillträda befintliga jobb.

Vi har också lagt fram en rad förslag för att man ska komma igång med de anställningar som måste till i välfärden för att täcka upp för de omfattande pensionsavgångar som kommer efter 2031. Enligt Sveriges Kommuner och Regioner handlar det om 410 000 anställningar som ska till i kommuner och regioner.

Senast förra veckan presenterade jag förslaget att Sverige behöver en utredning för språkkrav i hela välfärden. Det kommer inte att räcka med äldreomsorg och barnomsorg, utan flertalet välfärdsyrken måste läggas till. Man måste analysera språket för att främja språkutvecklande insatser på arbetstid så att kvaliteten i välfärden höjs.

Vi har också gått vidare med en rad förslag vad gäller sfi: ta bort vinstuttaget, säkra den kommunala vuxenutbildningens kvalitet vad gäller sfi, anställ fler behöriga lärare, skapa insatser så att man kan studera sfi när man till exempel är föräldraledig och ge kommunerna ett uppsökande ansvar för att möta de elever som lämnar utbildningen för tidigt.

Jag avslutar debatten med ett tack men konstaterar att jag tyvärr fått bristande svar på min huvudfråga om vad som ska till för att stärka den svenska integrationen.