Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

I Sverige har vi en klimatlag, och den är ganska enkel. I § 2 står det skrivet att regeringen ska bedriva ett klimatpolitiskt arbete som syftar till att förhindra farlig störning i klimatsystemet och som bidrar till att skydda ekosystemen samt nutida och framtida generationer mot skadliga effekter av klimatförändring.

I den sista delen av paragrafen kan man läsa att regeringens arbete ska vila på vetenskaplig grund och baseras på relevanta tekniska, sociala, ekonomiska och miljömässiga överväganden.

Som hjälp i detta har regeringen Klimatpolitiska rådet. Klimatpolitiska rådet bildades 2018 som en del i det klimatpolitiska ramverket. Rådet ska utvärdera om regeringens samlade politik leder mot de klimatmål som är beslutade av riksdag och regering. Rådet består av ett antal forskare och experter inom olika områden och ett kansli med tre heltidsanställda.

Varje år ska Klimatpolitiska rådet lämna en rapport om hur det går med Sveriges klimatarbete och hur Sverige ligger till i arbetet med klimatmålen. Årets rapport kom, som är känt, för några veckor sedan. Rapporten visar att Tidöregeringens politik under mandatperioden har ökat Sveriges klimatutsläpp och kraftigt försvårat möjligheten att nå både de kortsiktiga och de långsiktiga klimatmålen.

Rådet skriver så här: Sammantaget bedömer vi att politiken under mandatperioden har varit otillräcklig och försämrat möjligheterna att nå klimatmålen.

Den tillförordnade klimatministern, Johan Britz, var inte på plats när rapporten presenterades men svarade i en skriftlig kommentar till medierna: Regeringen delar inte rådets bild av att politiken försämrat möjligheterna att nå klimatmålen, tvärtom.

Klimatfrågan är ju inte vilken politisk fråga som helst utan en fråga som bygger på naturvetenskap, fysikaliska och biologiska processer. Det är inte en fråga om tyckande utan om vetenskap. Klimatpolitiska rådet visar tydligt och klart, väl understödda av beräkningar och tillgängliga data, att utsläppen har ökat och att de nuvarande målbanorna till klimatmålen inte leder till att målen nås med regeringens befintliga politik. Det gäller både de kortsiktiga och de långsiktiga målen.

Det som avgör klimatpåverkan är de totala utsläppen över tid. Att göra som regeringen och kraftigt höja utsläppen under 2024 för att sedan marginellt minska dem åren därefter är inte någonting som minskar klimatpåverkan. Man har tvärtom minskat det utsläppsutrymme som finns kvar. Det är tydligt och klart för många, även för dem som inte är experter i Klimatpolitiska rådet.

Enligt ministerns tidigare uttalande anser dock regeringen att Klimatpolitiska rådet har fel. Ministern har i dag gett mig ett svar men inte ett svar som pekar på att det finns några felaktigheter i Klimatpolitiska rådets rapport. Därför vill jag återigen fråga: Vilka delar av rapporten är det som regeringen och ministern inte håller med om? Var finns de vetenskapliga underlag som regeringen baserar sina egna bedömningar på?