Herr talman! Katarina Luhr har frågat mig vad jag menar med uttalandet att rådets bild av att politiken försämrat möjligheterna att nå klimatmålen inte delas av regeringen. Hon undrar också var regeringens underlag och beräkningar av att regeringens politik förbättrat möjligheten att nå Sveriges klimatmål redovisas. Slutligen har Katarina Luhr frågat mig på vilket underlag jag baserar mitt ställningstagande att Klimatpolitiska rådets rapport från 2026 är felaktig och vilka delar av rapporten jag syftar på.

Jag vill börja med att tacka Katarina Luhr för interpellationen. Sedan vill jag understryka att Klimatpolitiska rådet är en viktig del i det klimatpolitiska ramverket. Rådet noterar i sin rapport en rad av de insatser som regeringen gjort men bedömer att politiken varit otillräcklig. Regeringen delar rapportens bild att klimatmålen inte nås med befintlig politik, vilket också framgår tydligt i regeringens klimatredovisning. Vi instämmer i att det behövs ytterligare åtgärder men menar att vi har lagt en grund för att klimatmålen ska kunna nås.

Den tidigare regeringens scenarier för att nå klimatmålen baserades på en hög reduktionspliktsbana. De nivåer och den ökningstakt som den förra regeringen hade satt ledde, tillsammans med omfattande inflation, till att Sverige fick drivmedelspriser som var oacceptabla för företags konkurrenskraft och för människors möjlighet att klara sin vardag. Den tidigare politiken var med andra ord ohållbar, och regeringen genomförde därför en förändring med effekten att utsläppen tillfälligt ökade under 2024. När inflationen föll tillbaka kunde reduktionsplikten justeras upp något igen, och tillsammans med våra andra elektrifieringsåtgärder beräknas utsläppen i transportsektorn under 2025 åter ha börjat minska.

Regeringen har under mandatperioden genomfört åtskilliga åtgärder för att snabba på omställningen av transporterna och tillsatt en utredning med uppdrag att ta fram förslag på styrmedel som ser till att vi når ESR-målet till 2030 samtidigt som acceptansen för klimatpolitiken värnas.

Regeringens insatser för en ambitiös klimatpolitik inom EU, en omlagd energipolitik och arbetet med att göra tillståndsprocesser mer effektiva är ytterligare exempel på hur vi skapar de förutsättningar som krävs för att kunna ställa om och samtidigt stärka konkurrenskraften och den sociala acceptansen.

Vi genomför åtgärder i enlighet med den klimatpolitiska handlingsplanen för att nå hela vägen till nettonoll. Regeringens politik minskar Sveriges utsläpp och tar oss närmare det långsiktiga klimatmålet. Klimatpolitiska rådets rapport bekräftar också att gapet till det långsiktiga nettonollmålet har minskat, och bidrar dessutom med konstruktiva förslag för vägen framåt.