Herr talman! Tack till vikarierande miljö- och klimatministern, Johan Britz, för den här debatten!

Jag vill börja med att säga några ord om Sverige och Sveriges förmåga till omställning. Vi har en historisk tradition av att vara modiga i omställningen. Företag som legat långt i framkant när det gäller teknisk innovation och företag som vetat vad framtiden har att erbjuda har brukat gå lönsamma in i framtiden. Det har berott på att Sverige har haft en tradition av att satsa på just dessa företag – genom en välutbildad arbetskraft, bra trygghetssystem och ett gott utbildningssystem men också genom tydlighet och samverkan mellan staten och företagen.

Allt detta har bidragit till att Sverige många gånger har varit ledande globalt – inom många områden. Trots att vi inte är en så stor stat i världen har vi lyckats med detta.

Nu ser vi ett brott i den traditionen. Vi har en regering som backar in i framtiden och som följer radikalhögern – här hemma med Sverigedemokraterna men också genom samarbetskompisar som åker till Trumpinfluerade tankesmedjor och lär sig vad Trump och Maga vill. Det är det samarbete som Liberalerna numera omger sig med.

Historiskt samarbetade vi också om klimatpolitiken – Liberalerna och Socialdemokraterna. Men Liberalerna har vänt sig bort från det och i stället satt sig i Sverigedemokraternas konservativa och populistiska knä. Jag tror att den vikarierande klimat- och miljöministern, tillika arbetsmarknadsministern, är mycket obekväm. Jag tror nämligen inte alls att det var drömmen, när han gick med i Luf en gång i tiden, att företagen skulle se ned på det arbete som han nu genomför.