Herr talman! Det här är en tämligen omdebatterad fråga i mitt hemlän Västerbotten, inte minst utifrån att snöskotern är ett ganska vanligt förekommande både nyttofordon och fritidsfordon. Jag vill ta upp några klargörande fakta eftersom en del beskriver detta som en liten fråga.

I Västerbottens län finns 75 500 registrerade snöskotrar på en befolkning på ungefär 275 000. Av de registrerade snöskotrarna finns 83 procent i norra Sverige samt i Dalarna. Branschen bedömer att man omsätter ungefär 20 miljarder kronor och att ungefär 5 000 anställda är kopplade dit. Det är alltså en ganska stor och omfattande verksamhet.

I min hemkommun Norsjö, som jag brukar beskriva som tämligen stor men som till befolkningen är liten, finns drygt 2 000 registrerade snöskotrar på en befolkning på knappt 4 000. Om man betänker detta faktum är frågan alltså inte liten utan tämligen betydelsefull.

Herr talman! Körning med snöskoter regleras i terrängkörningslagen som tillkom 1975 och som har reviderats ett antal gånger därefter. Det tydliggörs i den att snöskoteråkning generellt är tillåten på snötäckt mark, men inte på förbudsområden. Det tydliggörs också i terrängkörningslagen att det är i princip förbjudet att köra på skogsplanteringar och på åkermark.

Nu är säsongen i stora delar slut, men det kommer förhoppningsvis fler säsonger. Klart är att i norra Sverige tycker väldigt många att snöskotern är ett fantastiskt fordon att färdas med.

Jag går nu över till frågeställningen. Jag ställde min interpellation till justitieminister Gunnar Strömmer efter det att jag hade ställt en fråga till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari och fått ett väldigt svävande svar, framför allt när det kom till den juridiska statusen.

Det Naturvårdsverket skriver i slutet av sin vägledning har väckt frågor, inte minst från polisen, vad gäller de enskilda fall där fastighetsägare inte samtycker till snöskoterkörning på sin fastighet. Det står att eventuella civilrättsliga konflikter får lösas i domstol. Det, herr talman, innebär stor osäkerhet både för snöskoteråkarna och för skogsägarna. Här har man ju ändrat förutsättningarna från att ha haft en lagstiftning som tydliggjorde var du får köra och var du inte får köra till att nu helt plötsligt säga att frågan om körning på annans mark är civilrättslig och ska lösas i domstol. Det skapar stor osäkerhet bland alla berörda parter.