Fru talman! Sverige är en del av EU och därmed tätt integrerat med den europeiska elmarknaden. Det är i grunden en styrka. Vi är ovanligt bra på att producera el. Det gör att vi ibland kan exportera när vi har överskott och ibland behöver kunna importera framför allt effekt.

Jag vill understryka hur viktig denna integration är, inte minst i en tid när vissa partier i sin alarmism menar att Sverige skulle vinna på att isolera sig från den europeiska elmarknaden och införa nationella Sverigepriser. Verkligheten är en annan. Vi behöver ibland el från våra grannländer, men framför allt effekt, och våra grannländer behöver oss. Precis som många påpekar har vi ett överskott av el på årsbasis. Samarbetet och överföringen av el mellan länder bidrar till både effektivitet och robusthet i systemet. Att tumma på samarbetet skulle inte göra oss starkare utan svagare.

Fru talman! Under tidigare mandatperioder har den planerbara elproduktionen minskat samtidigt som den väderberoende produktionen byggts ut kraftigt. Ett väderberoende elsystem är utmanande redan i fredstid. I ett osäkert säkerhetspolitiskt läge blir det en tydlig sårbarhet i kristid.

Mot den bakgrunden vore det oansvarigt att minska vårt samarbete med våra grannländer, särskilt när delar av den planerbara produktion som tidigare funnits ännu inte har ersatts. Tvärtom behöver vi både stärka vårt eget elsystem och värna den europeiska integrationen. Vi behöver också ställa krav på våra grannländer att föra en ansvarsfull energipolitik där långsiktighet och systemstabilitet väger tyngre än kortsiktig symbolpolitik.

Fru talman! Det betyder dock inte att allt fungerar som det ska. Svenska hushåll och företag förtjänar stabila och mer förutsägbara elpriser. Leveranssäkerhet till rimliga priser är avgörande för både välfärd och konkurrenskraft.

För att få ett robust och leveranssäkert elsystem krävs en bättre geografisk balans. I dag produceras en stor del av Sveriges el i norra delen av landet, medan den största förbrukningen sker i södra delen av landet. Det innebär att el måste transporteras långa sträckor. Dessutom har planerbara kärnkraftsreaktorer avvecklats i södra Sverige av tidigare regeringar. Detta skapar flaskhalsar i elnäten och bidrar till prisskillnader mellan elområden.

Därför behöver vi göra två saker parallellt.

För det första: öka elproduktionen i södra Sverige. Regeringen har under mandatperioden presenterat ett stort antal åtgärder för att stärka elsystemet här och nu, och förutsättningarna för ny planerbar kärnkraft är i princip på plats.

För det andra: bygga ut och förstärka elnäten. Här har Svenska kraftnät en central roll som ansvarig myndighet för transmissionsnätet. Regeringen har också gett myndigheten i uppdrag att utveckla den långsiktiga planeringen för att möta den växande efterfrågan på el med hög leveranssäkerhet.

Utöver detta ses elprisområdesindelningen över i syfte att skapa mer ändamålsenliga och rättvisa prisområden. Svenska kraftnät arbetar med att analysera olika alternativ och kommer att återkomma med sina slutsatser.

Regeringen ser även över elnätsavgifterna och effektavgifterna. Det är rimligt att kunder möts av tydliga, rättvisa och förutsägbara kostnader. Det ska vara lätt att göra rätt. Det ska inte kosta skjortan att hålla hem och hus uppvärmda och fungerande.

Fru talman! Samtidigt pågår nu ett viktigt arbete med att modernisera lagstiftningen. Regeringen lämnade i februari förslag som tydliggör systemansvaret i elsystemet, avvecklar anvisade elavtal och underlättar energidelning.

Förslagen ska öka leveranssäkerheten och främja konkurrenskraftiga priser på både el och nät. Detta är sista steget i regeringens översyn av reglerna på elmarknaden. Nu ska ellagen upphävas och ersättas av en elmarknadslag och en lag om elektriska ledningar.

Fru talman! Det som nu sker är ett långsiktigt arbete för att återupprätta ett robust och leveranssäkert elsystem. Efter många år av ryckighet i energipolitiken läggs nu grunden för stabilitet, förutsägbarhet och ökad leveranssäkerhet.

Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag.