Herr talman! Många av Sveriges företag driver i dag ett aktivt hållbarhetsarbete som minskar klimatutsläppen samtidigt som det öppnar för nya innovationer, affärsutveckling, nya jobb och nya företag. Dessa företag är förebilder, för andra att ta efter. Att fortsätta i gamla hjulspår kommer inte att ta oss framåt. Omställningen öppnar i stället upp för en ny, ljusare framtid.

Regeringens nya accelerationskontor har i en rapport visat på de samhällsekonomiska konsekvenserna av uteblivna industriinvesteringar kopplade till den gröna omställningen. Rapporten visar att samhället stagnerar när investeringar uteblir och omställningen stannar av. Vi har väldigt mycket att vinna på omställningen.

Men den gröna omställningen ställer nya och stora krav på många kommuner och regioner, inte minst i de delar av landet där stora industriinvesteringar genomförs eller planeras. Den snabba utvecklingen innebär ofta att lokalsamhällen behöver hantera en kraftig befolkningstillväxt och ett ökat behov av bostäder, infrastruktur och kommunal service på kort tid.

Staten behöver därför i större utsträckning ta ett samlat och aktivt ansvar för att stötta kommuner och regioner i arbetet med att möjliggöra den gröna omställningen. Det kan handla om att stötta bostadsbyggande, ny infrastruktur, kompetensförsörjning, elnätsutbyggnad eller kommunikationsvägar. När man lyssnar på kommunerna hör man att det finns flera knäckfrågor som bara politiken kan lösa. Det gäller även näringslivet.

Det man önskar sig är långsiktighet och tydlighet. Det brukar alltid toppa listan. Regelförenklingar, som vi diskuterar i dag, brukar vara en ytterligare faktor som också lyfts fram i de här sammanhangen.

Här kan vi se att effektiva och förutsebara tillståndsprocesser är avgörande förutsättningar för att investeringar som bidrar till klimatomställningen ska kunna genomföras i den takt som krävs.

Långa och osäkra prövningsprocesser kan fördröja viktiga investeringar och skapa osäkerhet för företag och investerare. Det är därför väldigt viktigt att tillståndsprocesserna utvecklas. De behöver bli mer samordnade och transparenta och gå snabbare utan att vi samtidigt tummar på säkerhet och hållbarhet eller miljö.

En viktig del är att en sökande redan i ett tidigt skede ska få tydlig information om vilka krav som gäller för att en ansökan ska kunna godkännas. Det behöver finnas tydliga ramar för vad själva ansökan behöver innehålla.

Vi anser också att samarbetet mellan berörda myndigheter och sakägare behöver stärkas, och det är viktigt att berörda kommer in tidigt i processerna för att tillståndsprocesser ska gå fort.

Vi behöver införa tydligare tidsramar för handläggningen av tillståndsärenden. Vi anser att maxtider bör användas i vissa fall, där det regleras hur lång tid en myndighet får på sig för att handlägga ett ärende. När maxtider införs kan myndigheter behöva stärkt stöd för resurser och kompetens för att klara av de nya maxkraven. Vi anser också att myndigheternas resurser för miljöprövning ska kunna användas mer flexibelt.

Klimatfrågan är akut, och våra klimatutsläpp behöver minska snabbt. För att hantera ojämn arbetsbelastning och säkerställa en mer likvärdig och effektiv handläggning i hela landet vill Miljöpartiet införa en klimatstyrka. En klimatstyrka innebär att en särskild handläggarpool med specialkompetens kan sättas in för att bistå länsstyrelser och andra berörda myndigheter i prövningen av verksamheter som i hög grad bidrar till att Sverige ska kunna nå sina klimatmål.

Detta är en bukett av förslag från Miljöpartiet för att underlätta och förenkla för företag så att de når snabbare resultat.

Som tidigare nämnts anser vi att man behöver stärka förutsättningarna för innovationer och affärsutveckling och för att gå från idé till pilotprojekt till etablerad företagsverksamhet. Detta behövs för att säkerställa en grön omställning av industrier och hela branscher.

Omställningen till en mer cirkulär ekonomi är en central del i arbetet för att minska klimatpåverkan och att kunna hushålla bättre med jordens resurser. Dessutom gör den oss mer robusta i det osäkra världsläget. För att denna omställning ska kunna äga rum krävs nya affärsmodeller, tekniska lösningar och finansieringsformer.

Samtidigt är många av dagens regelverk inte utformade med cirkularitet som utgångspunkt. I vissa fall finns det regler som kan motverka användningen av återvunna material eller försvåra utvecklingen av nya cirkulära affärsmodeller.

Här tror vi att så kallade regulatoriska sandlådor kan vara ett viktigt verktyg. Genom tydliga avgränsningar kan företag och andra aktörer få möjlighet att under kontrollerade former prova innovativa lösningar som annars kan hindras av befintliga regelverk.

Ett sådant arbetssätt kan bidra till att identifiera vilka regler som utgör hinder för cirkulära lösningar och samtidigt skapa underlag för hur regelverk kan utvecklas för att bättre stötta den cirkulära ekonomin utan att göra avkall på miljö- och klimatkraven.

Miljöpartiet skulle därför vilja ge i uppdrag att ta fram en struktur för regulatoriska sandlådor med särskilt fokus på att främja utvecklingen av innovativa cirkulära affärsmodeller, och vi ställer oss lite frågande till att det här inte är något som regeringen har testat.

Vi tror att en sådan här struktur kan bidra till att nya lösningar testas, att regelhinder identifieras och ändras och att erfarenheterna tas till vara i det fortsatta arbetet med att utveckla regelverk som stöttar i stället för att förhindra en resurseffektiv och cirkulär ekonomi.

Herr talman! Det finns mycket som behöver göras och mycket som kan göras för att stötta och främja Sveriges industriutveckling, klimatomställning och styrning mot ökad resurseffektivitet. Vi är mitt inne i ett teknikskifte, och det är hög tid att gå från utredning till handling.

Med detta sagt yrkar jag bifall till reservation 6.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)