Herr talman! Vi lever i en regelbaserad ordning, brukar vi säga. Vi har regler som vi följer. Vi tar en nummerlapp, ställer oss ordentligt i liftkön och så vidare.

Men när vi tittar ut över världen ser vi nu att den regelbaserade ordningen är starkt hotad. Vi har en sönderfallande världshandelsorganisation. De starka länderna hävdar den starkes rätt i stället för att värna ett rättvist och välfungerande handelssystem.

Jag kommer att tänka på ett ganska känt motto som man brukar tillskriva Albert Einstein. Jag tror att det är fel. Hur som helst lyder det: En modell ska vara så enkel som möjligt, men inte enklare.

Låt oss dissekera detta uttryck. Det har två delar. ”Så enkel som möjligt” är en uppmaning till tydlighet och till att skala bort allt oväsentligt. Jag tror att vi alla kan enas om att det är klokt. Sedan har vi den andra delen: ”men inte enklare”. Det här är varningen och den kritiska motvikten. Om man förenklar för mycket tappar man kopplingen till verkligheten. Modellen blir då felaktig och därmed värdelös eller rent av skadlig.

Det är precis det här som är populismens fälla. På världsscenen är Donald Trumps och USA:s agerande det tydligaste exemplet. Vi ser detta även på hemmaplan. Många populistiska budskap bygger på modeller som är alltför enkla. De erbjuder enkla och drastiska lösningar på komplexa samhällsproblem, till exempel kriminalitet, integration och klimatförändringar, genom att medvetet ignorera problemens mångfasetterade natur.

Ett exempel skulle kunna vara: Sänk priset vid pump! Det är ett väldigt enkelt och slagfärdigt budskap, men i kölvattnet finns oerhört många problem. Vi gör oss beroende av bränsle från en skurkstat. Vi låser in oss i ett system där vi får högre och högre priser med tiden. När världshandeln krackelerar och det blir konflikt i världen stiger priserna. Det är alltså en alltför enkel lösning. I stället skulle vi kunna satsa långsiktigt på egen inhemsk produktion och göra oss mindre beroende.

Herr talman! Utmaningen för oss politiker är att finna balanspunkten – så enkel som möjligt, men inte enklare. Som flera har varit inne på här i talarstolen har regler många gånger en kostnad som vida överstiger nyttan. 400 miljarder är en siffra som har nämnts. Det är pengar som ärligt talat kastas i sjön. Detta skulle vi i Sverige kunna göra mycket bättre.

Jag skulle vilja nämna tre saker som verkligen stärker tillväxten i vårt land. Det första är satsningar på forskning, utveckling och innovation. Det andra är att man täpper till kompetensgapet – Sverige måste hänga med och ligga i spetsen för utvecklingen. Det tredje är ämnet för dagens debatt, nämligen minskning av regelkrånglet. Kan vi sikta på de tre delarna är jag rätt säker på att vi i Sverige kommer att få väldigt god tillväxt.

Att motverka regelkrångel har varit centralt för Centerpartiet ända sedan vi bildades för 113 år sedan.

En bonde visste redan från början att det var mindre produktivt att fylla i blanketter än att kupa jorden runt potatisen. Även i dag märker vi i motionsbetänkandet att hälften av reservationerna kommer från Centerpartiet. Det är en fråga som är oerhört viktig för oss i C.

Herr talman! Vart ska vi rikta vårt strålkastarljus? Jag skulle säga att vi först och främst ska rikta det mot Europeiska unionen. Så som världen nu har utvecklat sig behöver vi två saker: Vi behöver ett starkt Sverige i ett starkt EU.

Sverige exporterar 52 procent av sin bnp, och 75 procent av exporten går till Europeiska unionen. Totalt sett är vår inre marknad i Sverige och EU 87 procent. Vi måste självklart rikta vårt strålkastarljus mot EU.

Jag vill lyfta fram ett par saker. Vi behöver se ett starkare EU med en ökad harmonisering av regler i EU så att vi kan få större konkurrenskraft mot USA och andra stora ekonomier. Vi behöver jobba med att den svenska implementeringen av EU-regler måste ske på miniminivå så att vi inte gör onödigt mycket. Vi behöver också öppna den inre marknaden i EU ytterligare – framför allt för tjänstesektorn. I motionsbetänkandet lyfter vi även fram fler förslag som vi på hemmaplan kan fokusera på.

Herr talman! Vi vill se en tydlig väg in för företag i det offentliga Sverige. Vi föreslår en så kallad one-stop shop. Särskilt mindre företag har problem med att det är så svårt att rikta sig mot olika myndigheter och förstå hur allting fungerar. Tänk om vi i Sverige i stället kunde erbjuda en one-stop shop mot det offentliga Sverige – det är ett av våra förslag.

Vi vill även ge ett permanent regelförenklingsuppdrag till myndigheterna i deras instruktioner. Vi vill att vi i Sverige ska kunna prova någonting som kallas för regulatoriska sandlådor. Man kan ge ett ökat utrymme från myndigheternas sida till företag att kunna tänja lite på nuvarande regelverk för att pröva nya idéer så att vi inte blir så rigida i våra innovationsprocesser.

Vi vill se en ökad proportionalitet i regelverk och myndighetsutövning så att små företag inte drabbas av en oproportionerligt stor administrativ börda.

Herr talman! Vi vill också automatisera tillståndsprocesser med inspiration från Skatteverkets förenklade förfarande med deklarationer. Vi vill med digitaliseringens och AI:s möjligheter göra det mycket lättare i våra tillståndsprocesser.

Herr talman! Nu när regeringen har tillsatt implementeringsråd och förenklingsråd parallellt med regelråd föreslår vi slutligen att vi kan förenkla och slå ihop alla dessa tre till ett råd som får ett helhetsansvar över regelförenklingsdjungeln och också ett djupare mandat.

Herr talman! Jag yrkar därmed bifall till vår reservation nummer 1.