Herr talman! De svenska företagen lägger varje år tiotals miljarder kronor på att följa regler, rapportera uppgifter och hantera administration. Enbart de administrativa kostnaderna för företagen uppskattas till cirka 400 miljarder kronor per år. Det motsvarar en betydande del av Sveriges ekonomi. Det är resurser som i stället kan användas till investeringar, innovation och nya jobb.

När man hör dessa siffror blir det uppenbart varför regelförenklingar inte är en teknisk fråga i marginalen utan en avgörande fråga för Sveriges konkurrenskraft och tillväxt.

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

När vi tar del av analyser från bland annat Tillväxtverket och Regelrådet framträder en tydlig bild. Företagen upplever att regelbördan är omfattande. Särskilt små och medelstora företag drabbas hårt. Alltför ofta brister kvaliteten i konsekvensutredningarna när nya regler tas fram.

Detta är allvarligt. För varje regel som införs utan tillräcklig analys riskerar vi att skapa kostnader som hämmar företagandet under lång tid. Samtidigt vet vi att många regler har goda syften. De ska skydda människor, miljö och samhällsekonomi. Men när regelverken blir för komplexa riskerar de att motverka sitt eget syfte.

Herr talman! En småföretagare i Gävleborg uttryckte det så här: Jag startade företag för att bygga något, inte för att fylla i blanketter.

Det är en verklighetsbild som den här regeringen tar på största allvar. Det fanns en tid då regel lades till regel, utan hänsyn till konsekvenserna. Det är den utvecklingen vi nu tar itu med, herr talman, för bakom varje regel finns en företagare som ska tolka den, följa den och också bära kostnaden för den.

Herr talman! Vi kristdemokrater är eniga om en viktig princip: Regler ska vara förutsägbara, ändamålsenliga, proportionerliga och begripliga. Det vi nu säger tydligt är att onödiga regler ska bort. Varje regel som inte tillför värde riskerar att bli ett hinder för jobb och tillväxt. En viktig princip för oss kristdemokrater är ”en regel in, två regler ut”.

Vi kristdemokrater har därför intensifierat arbetet med regelförenkling. Vi har infört ett nytt system för konsekvensutredningar, där effekterna för företag ska analyseras tidigare och noggrannare. Vi har inrättat Förenklingsrådet, som inhämtar betydelsefulla förslag direkt från företag. Vi har inrättat Implementeringsrådet, som bistår regeringen i arbetet med genomförande av EU-rättsakter som kan få konsekvenser för företag i Sverige. Vi driver också på för att myndigheter ska arbeta mer samordnat, med bra service och processer gentemot företag, ökad digitalisering och bättre datadelning. Målet är tydligt: Företag ska lämna en uppgift en gång till ett ställe.

Herr talman! Ett område som förtjänar särskild uppmärksamhet är EU-lagstiftningen. En stor del av regelbördan kommer därifrån. I augusti 2025 överlämnade regeringen 63 konkreta förslag på regelförenklingar till kommissionen som ett svenskt bidrag till det pågående förenklingsarbetet på EU-nivå. Vi driver en tydlig linje: EU-regler ska genomföras på miniminivå om det inte finns starka skäl att göra mer. Vi ska inte försätta svenska företag i ett sämre konkurrensläge genom att lägga på ytterligare krav.

Herr talman! Låt mig också lyfta kommunernas roll i regelförenklingsarbetet. Regeringen har nu fattat beslut om att utreda hur företagsperspektivet kan stärkas i kommunernas ärendehandläggning, och Statskontoret har fått i uppdrag att kartlägga skillnader i kommunernas arbetssätt i vissa tillståndsärenden.

I min hemkommun Gävle, med Kristdemokraterna i ledning, har vi i dagarna beslutat om ett servicelöfte till näringslivet och en serviceguide till kommunkoncernens medarbetare, och nu påbörjar vi ett arbete. Servicen ska vara professionell, snabb och tydlig och bygga på dialog. Vi ska ha ett lösningsorienterat arbetssätt och respekt för företagens tid och behov med en enkel väg in. Detta ligger helt i linje med regeringens målinriktade arbete och med insikten om hur avgörande det är att möta företagen där de är och skapa förutsättningar för företagen att växa och utvecklas.

Detta är viktigt för alla kommuner i Sverige, herr talman. Näringslivets regelnämnd har också under lång tid visat att skillnaderna mellan kommunerna är stora i handläggningstider, avgifter och tillämpning. Många gånger är dessa skillnader svåra att motivera. Kommunerna är ofta den första och viktigaste kontakt företagen har med det offentliga. De beslut som fattas där kan vara helt avgörande för om en investering blir av eller inte.

Därför behöver hela myndighetskedjan hänga ihop. Kommunerna bör få en tydligare roll i förenklingsarbetet, och deras ansvar för service och rådgivning gentemot företag behöver stärkas. En mer enhetlig, effektiv och förutsägbar tillämpning gynnar inte bara företagen utan också kommunerna själva.

Låt oss vara ärliga, herr talman. Allt som behöver göras är inte gjort. Det är därför detta arbete måste fortsätta, med uthållighet och tydligt fokus. När systemen blir för krångliga uppstår inte bara irritation utan också ineffektivitet och slöseri. Det har vi helt enkelt inte råd med. Företagare är inte ett problem som ska kontrolleras. De är människor som tar risker, skapar jobb och bygger vårt gemensamma välstånd. Därför ska staten och det offentliga vara en möjliggörare, inte ett hinder.

Herr talman! Sverige behöver fler företag som växer, inte fler regler som bromsar. Vi behöver fler idéer som blir verklighet, inte fler processer som stoppar dem. Det är därför vi har stort fokus på regelförenkling för företag. Och det är därför vi kommer att fortsätta detta arbete med full kraft.

Med det, herr talman, vill jag återigen yrka bifall till förslaget i betänkandet.