Fru talman! Ledamöter! Vi står mitt i en klimatkris. Många unga är djupt oroade över de klimatförändringar vi ser i dag, och det är de unga som kommer att leva längst med konsekvenserna. Det handlar om konsekvenser som vi ser redan i dag i form av värmeböljor, översvämningar och livsmedel som blir dyrare på grund av klimatet – kaffe, till exempel. Det kommer även att bli än fler konsekvenser.

Det gäller att vi ser krisen i vitögat och inte lämnar de unga ensamma med känslan av oro. Det gäller också att vi har en plan framåt för hur vi ska minska klimatutsläppen.

En femtedel av Sveriges klimatutsläpp kommer från bygg- och fastighetssektorn. Det är de inhemska utsläppen, och sedan är det också väldigt mycket utsläpp från importerade varor, det vill säga konsumtionsutsläpp. Bygg- och fastighetssektorn spelar med andra ord en nyckelroll i klimatomställningen.

Branschen knuffar också på – läs Fossilfritt Sveriges färdplaner! Där finns många förslag för oss politiker att ta vidare. Läs också debattartiklar från tunga byggbolag! Byggaktörer har gått ut med gemensamma debattartiklar och uppmanat Tidöregeringen att införa skarpa gränsvärden för minskade klimatutsläpp, alltså skarpa klimatkrav. I Danmark finns det ett samarbete som kallas Reduction Roadmap, vilket är en överenskommelse om bindande mål för klimatutsläpp från byggsektorn. I Danmark har byggbranschen varit med i och drivit på beslutsfattandet, och det är något vi borde ta efter i Sverige.

Sverige har dessutom goda förutsättningar: Bygg- och fastighetssektorn har teknik och kompetens att genomföra klimatomställningen, och det finns redan i dag pilotprojekt där man har byggt med låga klimatutsläpp och utan betydande extrakostnader. Vi vet alltså redan hur man bygger med ett halverat klimatavtryck.

Sverige har som sagt goda förutsättningar att lyckas minska utsläppen från byggbranschen och dess materialanvändning. En av våra stora basnäringar, skogen, är en nyckel. Vi behöver självklart ha ett hållbart skogsbruk, men valet av trästomme i stället för stomme av betong och stål sänker en byggnads klimatavtryck med 30–50 procent. Träprodukter som får ett långt liv i byggnader har också stor klimatpotential, och det finns dessutom stor potential i att återbruka stommar, stora byggnadsdelar och andra byggprodukter som annars driver på klimatutsläppen. Det behöver byggas upp ett system för cirkulär hantering av byggnadsmaterial.

Varför händer då ingenting? Branschen knuffar på, och det finns pilotprojekt som visar att detta inte är fantasier utan något som faktiskt redan har förverkligats i mindre skala. Varför händer ingenting? Det korta svaret är att det inte finns några direkta ekonomiska incitament för eller regleringar som driver på det här. Det behövs med andra ord en politisk vilja.

Vad gör då Tidöregeringen i det här fallet? Jo, den sitter på händerna. Gränsvärden för klimatutsläpp, alltså klimatkrav, har varit uppe och vänt flera gånger. Det första vi hörde var att Boverket skulle införa gränsvärden tidigast 2025 och senast 2027. Det senaste beskedet från regeringen är 2030. Boverket ska lämna förslag till regeringen om en utökad klimatdeklaration för nya byggnader som ska gälla 2028 och om gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan som ska gälla senast 2030. Men vet ni vad? Det är alldeles för sent.

Att låta detta träda i kraft 2030 innebär fyra förlorade år, särskilt när tekniken och de tekniska förutsättningarna finns redan i dag. Boverket har hållit hearings och lagt fram tre olika förslag. Man har haft mycket dialog, vilket är bra. Det mest ambitiösa förslaget behöver tas vidare och vässas, och det behöver göras nu – inte om fyra år.

Med rätt klimatkrav kan Sverige uppfylla sitt klimatlöfte och leda exporten av hållbar byggteknik. Ambitiösa klimatkrav är inte bara en nödvändighet för att Sverige ska hålla sitt löfte i Parisavtalet. Det stimulerar också teknikutvecklingen för en enorm marknad där Sverige har goda förutsättningar att bli vinnare. Men det behövs som sagt en politisk vilja. Det behövs långsiktiga spelregler som gör det till en konkurrensfördel att ställa om här och nu i stället för att skjuta omställningen på framtiden.

Vi i Miljöpartiet vill se nationella klimatkrav för minskade klimatutsläpp för byggnader i linje med Parisavtalet. De behövs nu, inte om fyra år.

Så kan klimatutsläppen minskas. Så ger vi branschen rätt förutsättningar att ställa om. Så kan bygg- och fastighetssektorns konkurrenskraft stärkas. Så kan vi också skapa jobb i Sverige.

Jag vill yrka bifall till reservation 33 under punkt 18.