Fru talman! Bostadspolitik är i grunden en frihetsfråga. Det handlar om friheten att kunna flytta till ett jobb, friheten att börja studera, friheten att flytta till kärleken eller lämna en relation som gått sönder samt friheten att bo större när livet växer och mindre när barnen flyttar ut.

När människor inte hittar en bostad som passar deras vardag låser vi inte bara dörren till ett hem, utan vi låser också dörren till livsmöjligheter. Precis detta har alltför länge präglat svensk bostadspolitik: för lite frihet, för lite rörlighet, för lite byggande av det som efterfrågas och i stället för mycket krångel och för långa köer.

Vi vill något annat. Vi vill ha en bostadsmarknad som fungerar för människor och en bostadsmarknad där fler kan äga sitt boende, där det går snabbare att bygga och där reglerna är enkla att förstå. Vi vet att en bostadspolitik som gör människor beroende av kötid, kontakter, föräldrars pengar eller tillfälliga nödlösningar inte är gynnsam vare sig för den lilla människan eller för samhället i stort.

Fru talman! För oss liberaler börjar mycket med det egna hemmet. Det egna hemmet är inte bara en boendeform, utan det innebär ansvar och frihet. Det är därför så viktigt att den här regeringen inte bara har talat om fler småhus utan också börjat agera för att få fram dem. Vi har tidigare tillsatt en egnahemskommissionär med uppdrag att verka för ökat småhusbyggande, vi har en ny egnahemsrörelse och vi anlägger nya trädgårdsstäder. Det är ett tydligt skifte från att prata om denna bostadsbrist till att faktiskt börja bygga politik för att fler ska kunna bo i ett radhus eller en villa.

Det stannar dock inte där. Regeringen har också beslutat om planeringsstimulanser till kommuner för detaljplaner som möjliggör småhusbebyggelse. Detta trädde i kraft 2024 och höjdes för ganska exakt ett år sedan från 15 000 till 25 000 kronor per hus. Det är konkret politik för att få fram mer planlagd mark för småhus, vilket ofta saknas när människor vill bygga, flytta och slå rot.

Regeringen har också gått vidare med att ta fram typgodkända småhus genom att ge Boverket i uppdrag att ta fram förslag på hur detta ska genomföras och dessutom undersöka förutsättningarna för att sådana småhus i vissa fall ska kunna undantas från bygglov. Det är exakt den sortens reformkraft som behövs – med mindre godtycke, mer standardisering som underlättar för människor, kortare processer och lägre kostnader.

Fru talman! Om vi menar allvar med att fler bostäder ska byggas måste vi också mena allvar med att korta ledtiderna. Det räcker inte att bara säga att det ska byggas mer, utan man måste ta bort bromsklossarna och hindren.

Därför är det viktigt att regeringen har drivit fram ett nytt bygglovsregelverk och samtidigt fått nya byggregler på plats. Det innebär bland annat att fler åtgärder blir lovbefriade, att lovplikten blir mer områdesdifferentierad, att större tillbyggnader möjliggörs utan bygglov och att fasadändringar på en- eller tvåbostadshus inte längre kräver bygglov. Det här är inte mindre tekniska justeringar, utan det är en tydlig omläggning mot större frihet för fastighetsägare.

Det är också därför regeringen har gått vidare med lättnader i byggkraven för studentbostäder. När upp till 80 procent av bostäderna i ett projekt kan undantas från tillgänglighetskraven men samtidigt fortfarande vara besökbara frigör man ytor, pressar kostnader och gör det möjligt att få fram fler studentbostäder där trycket är som störst.

Ett tydligt exempel är studentboendet Nya Holtermanska i centrala Göteborg. Med sina 386 studentlägenheter är det ett av de första större projekten som omfattas av det nya regelverket. I stället för att låsa de nedersta våningsplanen till externa förråd kan de nu användas till bostäder, kaféer och andra funktioner som skapar liv och rörelse i byggnaderna.

Det är precis så vi måste arbeta med bostadspolitiken i det här landet: med mindre stelbent regelkrångel, vilket tillåter innovation och i längden skapar en boendemiljö som blir både attraktivare och mer levande.

Fru talman! Att skapa en fungerande bostadsmarknad handlar inte bara om att bygga nytt, utan det handlar också om att använda det befintliga beståndet bättre. Vi har inte råd att prata om bostadsbrist och samtidigt hålla fast vid en ordning som gör det onödigt svårt att bygga om, ändra användning för och få fram fler bostäder i det som redan står på plats.

Det är just därför regeringen har gett Boverket i uppdrag att föreslå lättnader i byggkraven vid ändring och ombyggnad, och det är därför man har lagt fram förslag om förenklade regler vid ändring av byggnader. Det är också därför kommuner kan få särskilt stöd för detaljplaner som gör det möjligt att omvandla lokaler till bostäder.

För oss liberaler är det avgörande att bostadsmarknaden inte bara fungerar för den som redan är inne på den. En fungerande bostadsmarknad måste fungera även för den som saknar kapital, för barnfamiljen som behöver större, för den som står inför sitt första köp och för den som vill gå från hyrt till ägt.

Därför har regeringen lagt fram ett förslag om hyrköp av bostad, vilket vi kommer att debattera senare i vår. Det gör det möjligt att kombinera boende och ett stegvis inträde i ägandet. Just i dag höjs också bolånetaket, och det skärpta amorteringskravet tas bort, för att sänka trösklarna utan att göra avkall på ansvarstagandet. Allt detta syftar till en och samma sak, nämligen att ett eget hem ska bli verklighet för betydligt fler.

Ett hem är dock inte bara fyra väggar, utan ett hem ska också ligga i ett område där människor känner sig trygga. Därför har regeringen infört skärpta regler för tryggare bostadsområden. Man har tidigare gjort det möjligt att i fler fall säga upp hyresgäster som har begått brott i lägenheten eller i närområdet, och man går snart fram med ett förslag om att det ska bli lättare att säga upp bostadsrättsinnehavare som begår brott. Det ska också bli lättare att neka en person med brottsligt förflutet att bli medlem i en bostadsrättsförening.

Detta är helt rätt politik. Den som gör livet otryggt för sina grannar ska inte skyddas av systemet. Den som utsätts för hot eller lever i ett bostadsområde som kriminella tagit som gisslan ska däremot skyddas från det.

Fru talman! För oss liberaler är det självklart att den som står längst från bostadsmarknaden inte ska mötas av ännu en stängd dörr. Därför vill vi införa behovsbostäder, vilket är en modell där sociala bostäder förmedlas efter behov. Det skulle komplettera den ordinarie bostadsmarknaden. Den som riskerar hemlöshet, lever i extrem trångboddhet, har vissa medicinska behov eller behöver skydd från våld ska inte lämnas åt ett system som redan har svikit.

Modellen ska inte bli ett parallellt system, utan bostäderna ska blandas in i vanliga, fungerande bostadsområden och kunna finnas insprängda i nya projekt. Utsattheten bekämpas nämligen inte bäst om den samlas på ett ställe, utan den bekämpas bäst genom att människor får en väg in i samhället. Det börjar med en egen dörr att stänga om sig.

Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag och önskar alla en glad påsk.