Herr talman! Kristdemokraterna vill ha en balanserad konsumentpolitik som tar hänsyn till både konsumentens och näringsidkarens intressen. Konsumenter ska inte hamna i ett underläge gentemot företag, men åtgärderna får inte bli så långtgående att de försvårar för näringslivet eller försämrar svensk konkurrenskraft.

Vi ser konsumentmakt och valfrihet som mål som bara kan uppnås inom en fungerande marknadsekonomi. En väl fungerande marknad är den bästa vägen till bra produkter, låga priser och god service för konsumenterna.

Konsumentpolitik handlar även om att till exempel kunna handla livsmedel till billigare priser. Det är en händelse i dag, då vi halverar matmomsen till 6 procent. Livsmedel blir billigare för konsumenten. I dag blir även bolånetaket 10 procent högre, det vill säga det blir enklare att låna pengar till sin bostad. Det förstärkta amorteringskravet försvinner också. Det här är också konsumentpolitik, även om det ligger utanför.

Vi ser att många skor sig inom marknadsekonomin på konsumenternas bekostnad. Varor är inte som önskat när de väl kommer till konsumenten, och dåliga eller defekta produkter är i en del fall svåra att sända tillbaka eftersom vi lever med en global marknad. Det är även svårt att säga upp tjänster, och man sitter till och med fast i långa avtal som man inte önskar ha därför att oseriösa aktörer tar sig in på marknaden och utnyttjar det faktum att konsumenter i de allra flesta fall är i ett underläge.

På en öppen marknad är det enkelt att konsumera, men där skapas också långtgående effekter för en del av de människor som konsumerar. En del av de effekter vi ser är bestående överskuldsättning, som man kan fastna i under väldigt lång tid. Det får sociala och familjerelaterade konsekvenser och skapar ett ekonomiskt utanförskap och begränsad frihet för den enskilde. Det blir långtgående och djupa effekter för den enskilde som kan sitta kvar länge, även efter att skulden är betald.

Regeringen har jobbat för att minska överskuldsättningen på flera fronter. Den har tillsatt en utredning om hur överskuldsättningen kan minska genom styrning av när och hur man får låna men även genom direkta förbud. De undersökningar som gjorts visar att konsumenter upplever omfattande problem med telefonförsäljning på marknader som el, telekom, krediter, spel och hälsokost.

Vi är alla medvetna om den rapport som Konsumentverket tagit fram. Vi som parti anser att vi bör gå vidare med en del av utredningens förslag om att skydda konsumenter. Det är inte rimligt att vi låter alla dessa delar vara exponerade för att regelrätt lura konsumenter till avtal, utan vi borde på ett eller annat sätt hitta en balans där konsumenterna får större möjligheter att värja sig.

Under pandemin inträffade flera konkurser där de individuellt ordnade resegarantierna inte räckte till för att återbetala det som resenärer hade rätt till. Den risken bedöms minska med införandet av en kollektiv fond. Regeringen har utrett och fått på plats det som nu behövs för att skapa en fond.

Det tidigare systemet byggde på att varje researrangör ansvarar för att ordna sin egen garanti. För det fall att arrangören, avsiktligt eller oavsiktligt, har lämnat felaktiga uppgifter drabbas resenären, som blir helt eller delvis utan ersättning. Regeringens nya ordning innebär att resenärer kommer att ha rätt till ersättning från resegarantin i fler situationer än tidigare. Detta är konsumentpolitik på riktigt.

Flera av de motioner som behandlas i dagens betänkande gäller en översyn av konsumentlagstiftningen. Det kan med all säkerhet behövas, men då måste det nog vara en hel översyn, som Centerpartiet föreslår i sin motion. Jag tror att en sådan översyn skulle få ta ett brett grepp eftersom samhället förändras hela tiden. Det behöver förändras utifrån balansen mellan konsument och marknad.

Sedan finns det motioner om ränteskillnadsersättning, som bygger på de förändringar som vi gjorde den 1 juli 2025. Att göra en översyn för att se om det blev önskad effekt är givetvis bra. Frågan är bara om ett år efter ikraftträdandet är tillräckligt långt eller om man måste vänta en liten tid till. Men i grunden håller jag med om att det bör vara regel snarare undantag att utföra utvärderingar för att kunna styra så att det blir så som politiken önskar, även när lagen är på plats.

Sedan vill Socialdemokraterna och Vänsterpartiet utreda den lokala konsumentvägledningen och till och med lagstifta om den på ett eller annat sätt. Min fundering är egentligen: Varför väljer kommunerna bort konsumentvägledning? Jag tror att man skulle behöva börja i den delen. Är det så att kommunerna faktiskt inte ser behovet, eller är det så att vi på nationell nivå ser ett behov som kommunerna inte ser?

Jag tror att det behövs en ganska stor diskussion med kommunerna. Man skulle kunna börja med att diskutera med dem hur behovet av lokal konsumentvägledning faktiskt ser ut, för jag tror att det har ändrats över tid. Jag tror också att digitaliseringen har gjort att den lokala konsumentvägledningen kanske inte behövs i samma omfattning. Att den behövs är vi överens om, men i vilken omfattning och hur? Jag är kanske inte för att lagstifta om det då jag tror att kommunerna själva ska bestämma, men jag tror att diskussionen måste föras.

Sedan har vi telefonförsäljningen. Där vet vi att många människor känner sig lurade. Jag tror inte heller att man ska ha ett helt förbud mot det, men man skulle kunna titta på olika branscher. Jag tror att det är nödvändigt att göra det. Alla branscher behöver inte vara öppna för telefonförsäljning. Jag tror att det är nödvändigt att gå vidare med de delar där konsumenter känner sig mest lurade.

Jag håller med Lars Beckman i en del, nämligen att marknadsekonomin är viktig och att företag ska kunna marknadsföra sig. Men jag tror också att det finns en gräns där vi konsumenter måste säga ”hit men inte längre”. Jag tror att man måste titta på telefonförsäljningen. Marknadsföringen har också förändrats för företagen över tid. Det är ganska viktigt att man gör något. Det kanske inte ska vara ett helt förbud, men jag tror att vi kan mötas en bit på vägen.

Vänsterpartiet tog upp utskottsinitiativ, men då måste jag ändå säga: Har vi inte låtit det gå inflation i detta? Det handlar om ett utskottsinitiativ om att förbjuda telefonförsäljning. Det har varit ett problem ganska länge – inte ett år, inte två år, inte tre år och inte fyra år. Utskottsinitiativ ska användas när det är något viktigt som har uppkommit och som måste göras där och då.

Snälla vänner! Utskottsinitiativ kan användas på ett annat sätt. Jag tycker att vi ska hålla oss till de ordningar som finns. Jag tror faktiskt att det var anledningen till att Sverigedemokraterna sa nej till utskottsinitiativet. Man tycker att vi ska hålla oss till ordningarna. Vi har motioner som behandlas, och vi har möjlighet att debattera. Utskottsinitiativ ska användas i de fall där något har uppkommit och man behöver göra något just då. Sedan kan vi alla tycka att olika frågor är olika angelägna, men det är ju därför vi har olika partier.