Herr talman! Tack till tidigare talare! Man förleds att tänka på John Cleese, som ibland inledde med ”Och nu någonting helt annat!”

Detta betänkande omfattar, som flera har påpekat, en ganska lång rad olika viktiga frågor, från statsskick till maktutredningar, public service och författningsdomstolar. Det har också utskottets andra ledamöter förmedlat. Därför tänkte jag hålla mig till två ärenden av vitt skilda slag, nämligen public service och transpersoners behov av förtydliganden i diskriminerings- och grundlagstexter. Jag börjar med public service.

Att säkerställa och upprätthålla befolkningens försvarsvilja är kärnan i det psykologiska försvaret, och en viktig del av detta är att värna och upprätthålla åsiktsfriheten och fria medier.

Försvarsberedningen publicerade 2023 skriften Kraftsamling, där man pekar på att public service har en särställning genom sitt breda uppdrag, sin stabila finansiering, sina höga krav på tillgänglighet och det höga förtroende som allmänheten hyser för företagens verksamhet. En viktig del av det psykologiska försvaret är således att värna public services finansiering och långsiktiga styrning samt företagens möjlighet att finnas där människor är.

Men vårt höga förtroende för public service – åtminstone hos många av oss – är ingenting som kan tas för givet, särskilt när finansieringen inte är tillräcklig. Miljöpartiet hade velat se att större hänsyn tagits till public services särställning inom beredskapen när de föreslagna ramarna för finansieringen för den kommande tillståndsperioden sattes av Public service-kommittén.

Vi i Miljöpartiet menar också att public service behöver riktade medel för beredskap och en stärkt digital infrastruktur i enlighet med den anmodan som Försvarsberedningen har lämnat.

I tider av kris är public service centralt för att snabbt nå ut med information och nyheter till hela befolkningen. Samtidigt vet vi att det finns grupper som inte nås av public service. Ambitionen att nå dessa grupper för att stärka beredskapen borde synliggöras ännu tydligare i public services uppdrag.

Miljöpartiet vill därför också stärka public service oberoende ytterligare genom ett grundlagsskydd. Även om dagens public service-företag ges ett starkt oberoende i nuvarande lagstiftning kan lagar ändras med ett klubbslag i riksdagen. Det bör därför i grundlag införas ett skydd för public services oberoende så att dess oberoende kräver två tredjedels majoritet för att kunna ändras.

Herr talman! För drygt ett år sedan presenterades utredningen Några frågor om grundläggande fri- och rättigheter. Utredningen skulle enligt direktivet utreda några frågor om det skydd för grundläggande fri- och rättigheter som gäller enligt regeringsformen. Kommittén skulle överväga om detta skydd i vissa delar borde ändras och om helt nya grundläggande fri- och rättigheter borde införas. Ledamoten Malin Björk har talat en del om resultatet av det här.

I en motion som Miljöpartiet lämnade in förra året föreslog vi att den då arbetande utredningen skulle kunna få ett tilläggsdirektiv gällande frågan om att inkludera könsidentitet och könsuttryck i regeringsformen. Vi föreslog också att om ett sådant tilläggsdirektiv inte kunde ges borde en ny utredning övervägas. Detta finns alltså i den motion där utskottet föreslår avslag. Här förordar vi att en ny utredning tillsätts men med ett något breddat uppdrag jämfört med tidigare förslag.

Diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet och uttryck är den senast tillkomna diskrimineringsgrunden, och det är också den enda som explicit kan sägas saknas i den uppräkning av diskrimineringsgrunder som görs i 1 kap. 2 § regeringsformen, där det står att ”det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person”.

Även om uppräkningen inte är exakt överensstämmande med de andra diskrimineringsgrunderna kan samtliga sägas täckas in av regeringsformens skrivning medan den sist tillkomna diskrimineringsgrunden som avser att skydda transpersoner inte täcks in. Denna skevhet i lagstiftningen tycker vi borde rättas till genom ett tillägg i regeringsformen.

I 2 kap. 12 § finns en inte lika omfattande uppräkning, men även här anser vi att ett tillägg borde göras för att tydliggöra att lagar och föreskrifter inte får missgynna transpersoner.

Dessa tillägg är angelägna, inte minst eftersom just transpersoners rättigheter allt oftare ifrågasätts i den offentliga debatten. Kampen för rättigheter är inte över för att en strid är vunnen och en lag är klubbad. Utvecklingen i Sverige och exemplen från Europa visar att vi inte bara kan blicka framåt och arbeta för nästa reform utan att rättigheter som redan finns behöver skyddas.

Att stärka skyddet för en utsatt minoritet i Sverige är en angelägen uppgift för politiken. Sedan vi lämnade in motionen förra året har den offentliga debatten tyvärr hårdnat ytterligare, och inom hbtqi-gruppen är det särskilt transpersoners rättigheter och existens som attackeras.

Miljöpartiet menar att ändringar i grundlagen ska göras med återhållsamhet. Alla rättigheter ska inte skyddas just där. Förra året förordade vi därför endast ovanstående tillägg så att redan existerande diskrimineringsgrunder också inkluderas i regeringsformen. I årets motion, efter ytterligare ett år av en debatt där särskilt transpersoners rättigheter attackeras, förordar vi nu att den utredning som tillsätts gällande ändringar får ett något bredare uppdrag.

Vi vill att utredningen får i uppdrag att, på ett liknande sätt som rätten att avsluta sin graviditet nu föreslås inkluderas, också inkludera rätten att ändra juridiskt kön, en möjlighet som faktiskt har funnits i Sverige sedan 1972 men som aldrig varit så ifrågasatt som i dag, samt rätten att ingå äktenskap och rätten att vara vårdnadshavare tillsammans oavsett juridiskt kön.

Herr talman! Jag står självklart bakom våra reservationer men yrkar bifall endast till reservation 18 under punkt 30.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)