Fru talman! Jag tror att vi kan vara överens här i kammaren om betydelsen av låga och stabila elpriser för Sveriges hushåll och företag. Det kan inte nog understrykas; det är det som lägger grunden till vår välfärd. Det är också den posten som har seglat upp som en av de kanske allra största posterna i de svenska hushållens utgifter.

Till skillnad från föregående talare anser jag att regeringen har tagit sjumilakliv för att komma till rätta med många obalanser och rester av tidigare politiska beslut. Vi är inte framme än, men det har tagits många viktiga, för att inte säga helt avgörande, steg. Syftet har hela tiden varit att återupprätta ett fungerande elsystem med en ökad elproduktion och i slutändan förhoppningsvis lägre priser.

Bland de reformer som har sjösatts finns nya regler för elmarknaden. Man kan tycka att det är anmärkningsvärt att flera av vår tids mest avgörande beslut på energiområdet tidigare har fattats utan att politiken riktigt har ställt sig frågan vad besluten kommer att få för konsekvenser för landets energiförsörjning. Det visade sig inte minst i den rapport som Riksrevisionen lade fram, där de tyckte att det var speciellt anmärkningsvärt att man inte hade tagit hänsyn till effekterna på elsystemets stabilitet och dess långsiktiga förmåga till leveranssäkerhet.

Som nämnts tidigare är det speciellt de södra delarna av landet som har fått bära konsekvenserna av dessa beslut. Effektbrist, kapacitetsbrist och periodvis extremt höga elpriser är resultatet av den politik som vi har haft under tidigare regeringar. Det var också mot den bakgrunden som regeringen tog sig an energipolitiken.

Fru talman! Det som regeringsunderlaget har velat åstadkomma är bland annat att få på plats ett system där exempelvis stödtjänster som krävs för ett välfungerande elsystem också prissätts så att de kraftslag som bidrar med sådana stödtjänster ska kunna ersättas för detta.

Vad som också har betonats av regeringen är hur ansvarsfördelningen mellan elsystemets aktörer ska se ut. Det handlar om att säkerställa driftssäkerheten i elsystemet. Det handlar om att upphandla planerbar elproduktion. Det handlar också om att både planera och främja den planerbara elproduktionen där den bäst behövs för systemet. Målet är att skapa en bättre balans mellan elproduktion och elanvändning i olika delar av Sverige för att kunna ge förutsättningar för stabilare och lägre elpriser så att Sverige på sikt kan bli ett samlat elprisområde.

Jag skulle säga att en viktigare förändring som regeringen har gjort är ett skifte i energipolitiken, där vi har velat röra oss från att prata om enskilda kraftslag – det kanske inte alltid har lyckats – till en plats där vi diskuterar vad vi vill att elsystemet ska ha för egenskaper. Det handlar om planeringsmål och vilka förutsättningar det svenska elsystemet ska ha för att leverera den el som behövs för en ökad elektrifiering i syfte att möjliggöra den gröna omställningen. Det handlar också om hur vi ska få på plats ett leveranssäkerhetsmål så att vi säkerställer att elsystemet i rätt tid och i tillräcklig mängd levererar el där efterfrågan finns.

Jag vill avsluta med att säga att det här är åtgärder som krävs för att vi ska kunna återupprätta en fungerande elförsörjning i Sverige. Det har nämnts här tidigare, och jag delar den bilden, att när den här mandatperioden startade var den svenska produktionen inte i ett bra skick, och vi hade alldeles för höga variationer i prisbilden i olika delar av Sverige. Det är inte sunt med den typen av stora nationella skillnader.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.