Herr talman! Det är alltid speciellt när partier som styr i de delar av landet där barnfattigdomen är som mest utbredd, där antalet barnvräkningar är störst och där arbetslösheten är högst, och som har sett till att det kan skilja över tio år i levnadstid mellan bostadsområden i en och samma stad, har mage att anklaga oss för felprioriteringar.

Vi ser till att en undersköterska får en extra månadslön om året i jobbskatteavdrag. Vi inför fritidskort så att alla barn ska få tillgång till en meningsfull fritid. Vi sänker arbetsgivaravgiften för unga, som vi vet har särskilt svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Vi satsar på yrkesutbildningar, som i princip garanterar jobb.

Socialdemokraterna har mage att kritisera Moderaterna för felprioriteringar och för att prioritera de rika när det är Socialdemokraterna som föreslår att de rika ska få höjda barnbidrag. Vi prioriterar att sänka skatten för dem som tjänar minst. Det kommer snart att bli uppenbart för alla som deklarerar att det jobbskatteavdrag som Moderaterna har infört i flera delar är det som ger störst effekt på kontot.

Våra skattesänkningar förbättrar för de familjer som har det tufft. Jag kan nämna sänkt matmoms, sänkt skatt på bensin och diesel eller sänkt förskoleavgift – listan som visar hur vi prioriterar att dessa barnfamiljer ska få det bättre är oändligt lång. Socialdemokraterna hade åtta år på sig men gjorde ingenting av detta. Frågan är varför, Gustaf Lantz.