Fru talman! Nej, den stora problematiken är naturligtvis bristande kontroller, och det är någonting som jag blev väldigt medveten om när jag klev in i politiken och hamnade i riksdagen. Jag blev medveten om att det har varit så undermåligt på det området. Det hör man från alla man pratar med: Försäkringskassan, polisen – vem man än pratar med som har kontakt med välfärdssektorn. Kontrollerna har varit fullständigt undermåliga.
Det gäller också LSS. Det här är inget nytt fenomen. Detta är någonting som har fascinerat mig sedan jag gick in i politiken och hamnade i socialutskottet och fick upp ögonen för det. Bristande kontroller är den främsta orsaken till problemen här. Det måste vara rigoröst, allrahelst om man har en sådan fri marknad för den här typen av tjänster. Jag tycker att man borde balansera detta betydligt bättre – det kan jag säga. Det är min personliga åsikt. Men kontroller är grunden för allt.
Sedan gäller det detta med skattesänkningar. Jag stör mig lite på det som man brukar få höra: att vi har sänkt skatten för Magdalena Andersson. Ja, det har vi. Men framför allt har vi sänkt skatten för människor med helt vanliga yrken, inte i första hand partiledare. Man kan ta en exempelfamilj med en sjuksyster och en polis. De har i dag 5 000 mer att röra sig med i månaden.
Sedan gäller det detta med ett jämlikt samhälle – återigen. Jag har aldrig påstått att allt var bättre förr. Jag sa till och med det i mitt anförande: Nej, allt var inte bättre förr. Men vissa saker var bättre förr.
Ett välfärdssamhälle bygger på höga skatter. Det bygger på hög skattemoral. Det bygger på att de flesta jobbar. Vi har inte en sådan situation i dag. Det är som jag nämnde innan, fru talman. Vi har en situation där allt färre ska försörja allt fler. Folk som faktiskt sliter och går till ett jobb för att de vill och har möjlighet – det varierar såklart – måste också kunna leva på sin lön. Där är avvägningen.
Jag tror att nyckeln i slutändan är att folk har rätt till utbildning, vilket man har i Sverige i dag, och att det finns många steg in på arbetsmarknaden. Det är det som i slutändan gör det jämlikt.
(Applåder)