Fru talman! Det kommer att bli en lång och intensiv period för oss ledamöter i justitieutskottet fram till valet. Regeringen har presenterat ett stort antal propositioner som ska beredas och debatteras och som det ska voteras om. Men i detta flöde av propositioner ska vi såklart också behandla de politiska förslag som vi ledamöter fått lägga fram i riksdagen under allmänna motionstiden. Detta är ett tillfälle då vi i kammaren får debattera sådana motioner i betänkandet Terrorism.

Låt mig vara tydlig. Att bekämpa terrorism handlar inte bara om lagar och paragrafer. Det handlar även om tryggheten i vårt samhälle och om vilket Sverige vi vill leva i. Hotet från terrorism och våldsbejakande extremism ser inte ut som det gjorde för tio år sedan. I dag är det mer splittrat, mer svårfångat och i många fall farligare.

Tidigare talade vi om tre tydliga miljöer: islamistisk extremism, högerextremism och till viss del också vänsterextremism. I dag ser vi något annat: en hybridisering där idéer blandas, där konspirationsteorier, hat och våldsideologi plockas ihop till en egen världsbild och där fienden kan vara vem som helst. Det gör hotet svårare att upptäcka och att stoppa.

Samtidigt har internet förändrat spelplanen i grunden. Radikaliseringen sker inte längre bara i slutna rum eller organiserade grupper. Den sker i mobilen, i chattar och i forum som vuxenvärlden ofta inte ens vet finns. Vi har sett olika exempel på det, till exempel nätverket 764. Där dras unga människor in i miljöer som inte bara sprider hat utan också aktivt driver dem mot våld och i vissa fall även självmord.

Vi ser också att den våldsbejakande islamistiska extremismen fortfarande utgör ett allvarligt hot mot Sverige. Det handlar både om organiserade nätverk och om ensamagerande individer som inspireras av propaganda och uppmaningar till våld.

Samtidigt vet vi att radikaliseringen ofta sker snabbt och inte sällan i digitala miljöer där hatbudskap normaliseras och förstärks. Därför måste arbetet mot all typ av extremism vara lika konsekvent och lika uthålligt.

Fru talman! Extremism är ett samhällsproblem. Och det kräver ett samhällssvar. Socialdemokraterna menar därför att vi måste göra mer på flera fronter samtidigt. Vi behöver ett stärkt rättsväsen, där resurser till Säkerhetspolisen och andra myndigheter stärks för att kunna upptäcka och stoppa hot i tid.

Vi behöver också bli bättre på det förebyggande arbetet – i skolan, i socialtjänsten och i civilsamhället men också genom mer resurser till exempelvis Center mot våldsbejakande extremism.

Vi behöver fler vägar ut, så att den som hamnat fel kan få samhällets hjälp att hamna rätt. Vi behöver fler vuxna som ser, fler som agerar och bättre kunskap om de digitala miljöer där radikalisering sker.

Vi behöver också våga prata om dessa miljöer, som växer, till exempel de så kallade aktivklubbarna, som har tydliga kopplingar till högerextremism. Där byggs våldskapital upp, och där tränas unga män, inte bara fysiskt utan även ideologiskt. Här måste samhället vara tydligt. Och vi behöver bättre kunskap och verktyg för att stoppa denna utveckling.

Fru talman! Terrorism handlar inte bara om bomber och attentat. Det handlar också om att försvaga samhällen, att skapa rädsla och att underminera tilliten.

I dag ser vi att hotet kommer även från statliga aktörer, till exempel Ryssland, Kina och Iran för att nämna några. Sverige och många andra europeiska länder utsätts för det som kallas hybridhot, i form av cyberattacker, desinformation, sabotage och inte minst störningar av GPS-signaler.

GPS-störningar är ytterst allvarliga och riskerar att störa både sjö- och luftfarten på sådana sätt att olyckor av skiftande slag kan inträffa. Transportstyrelsen har rapporterat hundratals sådana störningar. Internationella aktörer har pekat ut just Ryssland som främsta källa till dessa.

Det här är inte slumpmässigt. Det är inte tekniska fel. Dessa störningar är systematiska och politiskt motiverade för att störa vårt samhälle. Därför är det enligt oss socialdemokrater rimligt att klassa dem som terrorbrott som ska följas upp med internationella efterlysningar. Vi behöver markera att den typen av angrepp mot det civila samhället inte är acceptabla.

Regeringen meddelar att man arbetar med frågan. Det är bra. Men vi socialdemokrater önskar såklart att man kunde skynda på processen. I grunden handlar det om vilket budskap vi ska skicka. Accepterar vi den typen av attacker, eller ska vi sätta ned foten? För oss socialdemokrater är svaret självklart.

Fru talman! Kampen mot terrorism och extremism kräver mer än enskilda åtgärder. Den kräver samarbete, internationellt och nationellt och mellan olika politiska nivåer. Det här är inte något som händer långt bort. Det är något som påverkar oss här och nu, i våra skolor och i våra digitala miljöer. Det handlar om vår säkerhet. Det är inget område där man har råd med politisk prestige. Det handlar ytterst om att skydda människors liv, vår demokrati och vår framtid.

Fru talman! Sverige blev starkt eftersom vi byggde ett samhälle där trygghet, arbete och jämlikhet ska gälla alla. Det är det Sverige som jag är stolt över. Det är det Sverige som vi nu måste försvara mot krafter som vill splittra och skapa rädsla.

Därför ska vi med lagstiftning stoppa dem som hotar oss. Men framför allt ska vi bygga ett starkare samhälle där färre dras in i extremism från början. Det är så vi bygger tillit, det är så vi pressar tillbaka extremismen och det är så vi gör Sverige tryggare.

Fru talman! Med de avslutande orden vill jag yrka bifall till reservation nummer 3.

(Applåder)