Herr talman! Jag vill börja med några reflektioner som jag har gjort under den relativt korta tid som jag har tjänstgjort i riksdagen.

Vi är många som är oroade över hur det politiska beslutsfattandet har skiftat karaktär genom åren. Riksdagen börjar alltmer likna en lekstuga där det inte är så noga längre vad som sägs eller vilka beslut som fattas. Sverige har en lång tradition av att göra grundläggande arbete inför att lagar ska stiftas. Vi har satt stort värde på vilka synpunkter som viktiga institutioner har haft inför att beslut ska fattas. Så är det inte längre.

I det betänkande som vi behandlar i dag, som handlar om straffrätt, hänvisas genomgående till den straffreformutredning som regeringen har tillsatt. Det är förvisso fint att ha ambitioner, men det är rimligt att också kunna förvänta sig någon form av kvalitet.

Lagrådet, vars uppgift det är att granska och yttra sig över lagförslag, har i sitt yttrande konstaterat att det som regeringen föreslår bokstavligt talat inte lämpar sig som lagstiftning. Det är oerhört kraftfull kritik som borde få vem som helst att dra öronen åt sig. Vi får se vad regeringen gör med sitt förslag i slutänden. Det rimliga vore att skicka tillbaka det till utredaren, men vi vet att det är mycket prestige i politiken nu för tiden.

Det är en påfallande risk att regeringen kommer att lägga en proposition på riksdagens bord – en proposition som Lagrådet kallar ett hastverk och som inte lämpar sig som lagtext – som riksdagen i värsta fall med knapp majoritet kommer att rösta igenom enbart för att man från regeringspartiernas sida har rent partipolitiska intressen snarare än samhällets gemensamma bästa för ögonen. Och konsekvenserna kan bli ödesdigra för svenska folket.

Under mandatperioden har det genomgående varit så att regeringen pressat igenom politik och lagförslag som är ogenomtänkta och även djupt problematiska. Jag är personligen besviken. Jag hade högre tankar om riksdagen och regeringen som institutioner. Jag trodde faktiskt att vi skulle kunna vara bättre än så här.

Herr talman! Vi i Vänsterpartiet står naturligtvis bakom alla våra förslag, men jag tänkte ändå lyfta fram ett av dem lite särskilt här i dag.

Vänsterpartiet har länge varit pådrivande för att mäns våld mot kvinnor måste bekämpas hårdare och kraftfullare från samhällets sida.

Ingen vettig person är naturligtvis försvarare av mäns våld mot kvinnor. Och det skulle vara mig helt främmande att göra som regeringspartiernas företrädare och beskriva mina politiska motståndare som någon form av försvarare av det som är ett av våra allra största samhällsproblem. Så är det inte. Alla här är motståndare till mäns våld mot kvinnor. Men det är ändå djupt problematiskt att det från regeringspartiernas sida ofta framställs som att mäns våld mot kvinnor skulle vara ett brott som enbart begås av invandrade män. Kontentan av den retoriken är uppenbar för alla.

Det här är något som vi tyvärr ser är en genomgående retorik på alla områden. Snart sagt alla samhällsproblem som finns kan invandrare eller fattiga i allmänhet lastas för, i alla fall enligt regeringspartierna.

Vi i Vänsterpartiet vägrar att acceptera en så infantil problemformulering. Mäns våld mot kvinnor kan ta sig många olika uttryck och begås av män av alla sorter.

Sexköp är ett sådant uttryck. År 2022 höjdes minimistraffet för köp av sexuell handling från böter till fängelse. Efter skärpningen har dock påföljden i flera domar blivit villkorlig dom i kombination med 40 dagsböter, vilket anses motsvara en månads fängelsestraff. Att domstolarna dömer till villkorlig dom i kombination med böter i stället för fängelse kan bero dels på att de aktuella sexköparna är tidigare ostraffade, dels på att maximistraffet för sexköp bara är ett års fängelse och att sexköp inte är ett så kallat artbrott.

Eftersom intentionen med lagändringen var att skärpa straffet för sexköp anser vi i Vänsterpartiet att tillämpningen av sexköpslagstiftningen borde ses över. Syftet borde vara att se om någon förändring krävs för att lagändringen ska leda till avsett resultat. Regeringen bör därför ta initiativ till en översyn av tillämpningen av sexköpslagstiftningen för att komma till rätta med det här.

Med det yrkar jag bifall till reservation 5.