Herr talman! I våras gick nästan 125 000 elever ut grundskolan i Sverige. De gick ut med mål och drömmar om en ljus framtid. Men nästan 20 000 av dessa saknade behörighet till gymnasiet – detta trots att vi vet att den enskilt största orsaken till att en ung människa blir kriminell är att den saknar gymnasiebehörighet.

Vi vet att personer utan fullständig gymnasieutbildning löper väldigt mycket större risk att hamna längst bort från arbetsmarknaden – utanför arbete och studier – i framtiden. Att vi gör vad vi kan för att dessa individer ska få möjlighet att delta i utbildning och arbete så att de kan bidra i vårt samhälle är därför helt avgörande.

Herr talman! Vi behöver skapa fler vägar in på arbetsmarknaden men också i utbildningssystemet för dessa personer. Vi behöver skapa möjligheter för fler att bidra betydligt snabbare än i dag. Det är därför vi från Moderaternas sida driver på för en tvåårig yrkesskola i Sverige. Det är tänkt som ett nytt, tredje, spår på gymnasiet. Det är en tvåårig utbildning för den som har lägre teoretiska förkunskaper. Och den ger inte behörighet till högskolan efter examen. Den är tänkt för den grupp som vill arbeta och som vill bidra och som snabbt behöver få möjlighet att komma in på arbetsmarknaden.

Vi föreslår att den här utbildningen utformas på det sätt som Svenskt Näringsliv föreslår, nämligen med fem breda branschutgångar där man skapar vägar in på arbetsmarknaden tidigt för de personer som vet att de kanske är duktiga med händerna och som vill bidra på arbetsmarknaden. Detta tror vi är otroligt viktigt för att möta den här gruppen framöver.

Flera utvärderingar, exempelvis en utvärdering från Skolverket som nu har några år på nacken, visar att introduktionsprogrammen har stora problem. Tanken är att introduktionsprogrammen ska bidra till att ge gymnasiebehörighet, men i praktiken fungerar det inte så. Det är väldigt få av de här eleverna som får gymnasiebehörighet och ännu färre som sedan avslutar en gymnasieutbildning. Därför behöver vi tänka nytt. Och vi menar att en ny yrkesskola skulle bidra till att sänka trösklarna rejält där det verkligen behövs.

Herr talman! Vi genomför nu en rad reformer. Jag kommer tyvärr inte att kunna lista alla reformer som regeringen nu genomför, för det är en lång och diger lista. Men jag skulle vilja nämna några som är relevanta just i den här diskussionen.

Den första handlar om att vi nu äntligen gör upp med det orättvisa betygssystem vi har i Sverige. Vi kommer denna vår att här i kammaren få rösta om ett helt nytt betygssystem. Jag hoppas verkligen att vi kan få en bred uppslutning kring att göra upp med den orättvisa som har rått i snart 30 år. Vi inför då enligt förslaget en ny betygsskala: 1–10.

Vi inför nationella slutprov, så att betygen inte bara sätts av den egna läraren utan också ankras utanför lärarens klassrum. Detta gör vi för att öka möjligheten till jämförbarhet mellan klassrum, mellan skolor och mellan olika delar av landet – för att åter få ett rättvist betygssystem så att det också kan användas som urval till högre studier.

I detta ligger också en förändrad behörighetsnivå. Vi förändrar vilken behörighet, vilka förkunskaper, som krävs för olika typer av gymnasieprogram. Det tror vi är en viktig reform att få på plats. Vi tror att den skulle ha behövt komma på plats tidigare, men vi genomför den nu.

Jag ser fram emot och hoppas verkligen att vi kan få en bred uppslutning kring att göra upp med de problem vi ser när det gäller bland annat betygssystemet på gymnasiet.

Ett annat exempel på en reform som nu genomförs handlar om yrkesprov. Min kollega nämnde tidigare det som vi nu genomför, nämligen att vi ersätter gymnasiearbetet med ett yrkesprov för de elever som läser på yrkesprogram. Det här är efterfrågat, och vi vet att många vill se detta komma på plats. Nu föreslås det träda i kraft, och vi kommer att få möjlighet att rösta om det i denna kammare.

Herr talman! Jag vill avslutningsvis nämna några ytterligare reformer som vi från Moderaternas sida tycker skulle behöva komma på plats för att lyfta gymnasieskolan inför kommande mandatperiod. Det handlar exempelvis om vikten av entreprenörskap i skolan. Vi vill att entreprenörskap inte bara ska erbjudas på vissa utan på alla program på gymnasiet. Vi vet att Ung Företagsamhet har fantastiskt fina resultat. För elever som har deltagit i till exempel Ung Företagsamhet leder detta till högre lön i framtiden, större möjligheter och större inslag av företagande. Det tycker vi att alla elever borde få möjlighet till.

Från Moderaternas sida vill vi också återinföra timplanen på gymnasiet. Det var olyckligt att den avskaffades på 90talet, och det har lett till minskad transparens och försämrad kontroll. Detta bidrar till ökad ojämställdhet och svårighet för elever att kunna ta ställning till vilken kvalitet en utbildning faktiskt levererar, det vill säga vilken undervisningstid eleverna får. Därför vill vi återinföra en timplan för gymnasiet, som ska vara nationellt bindande.

Det är några av de förslag som vi vill få på plats kommande mandatperiod.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)