Herr talman! Vi ska nu debattera den svenska gymnasieskolan.

Vi känner alla till att det finns stora problem med gymnasieskolan, precis som med andra delar av skolan. I dag klarar var fjärde högstadieelev inte grundläggande läsning eller matematik. Samtidigt larmar universitetslärare om att nya studenter har svårt att ta till sig kurslitteraturen.

Vi har alltså ett problem i Sverige med att elever inte kan läsa, skriva och räkna ordentligt. Det går genom hela skolsystemet. Vi har såklart en ambition om att Sverige ska vara en innovativ kunskapsnation. Vi ska vara ett land där människor kan göra en klassresa genom skolan, ett land där vi i dag hittar framtidens lösningar på morgondagens problem. För att kunna göra det krävs det att gymnasieskolan utför sitt uppdrag på ett tillfredsställande sätt och mer därtill.

Herr talman! Problemen i svensk skola har djupa rötter. Reformerna under 1990-talet slog sönder ett förhållandevis välfungerande system. Socialdemokraternas kommunalisering splittrade skolan, urholkade läraryrkets status och ledde till att kommunerna började spara på utbildningen. I stället för att ha tydliga nationella mål infördes otydliga mål, och skolan avreglerades.

Sedan kom friskolereformen. Fri etablering och skolval skulle skapa konkurrens och mångfald. Jag tycker om konkurrens och mångfald, men eftersom skolan redan var decentraliserad fick friskolorna växa fram utan tillräckliga statliga regler. Även synen på kunskap förändrades. Fakta och tydliga krav fick ge vika för en postmodern syn på lärandet. Lärarrollen där läraren förklarar och instruerar försvagades.

I dag ser vi resultatet: en skola där elever får för lite struktur, för låga förväntningar och för få verktyg att lyckas, en skola där vi inte skapar framtidens Nobelpristagare och där vi inte ger elever oavsett bakgrund en möjlighet till klassresa. Det är en skola som inte uppfyller de förväntningar som vi har rätt att ha på svensk skola.

Herr talman! Utmaningarna är många. Digitaliseringen har också förändrat klassrummen i grunden. Men skärmar kan inte ersätta en duktig lärare. Sverige har också tagit emot många elever med andra modersmål än svenska, vilket även det har varit en utmaning som skolan inte har kunnat hantera. Allt detta sammantaget har lett till att svensk skola inte är tillräckligt bra.

Regeringen går fram med så enormt många reformer på skolområdet därför att var fjärde elev inte kan läsa och räkna ordentligt, för att de svaga eleverna blir fler och de starka eleverna färre, för att användningen av hot och våld mot lärare har fördubblats under en tioårstid, för att mobbning i svensk skola är mer förekommande än i jämförbara länder, för att varannan lärare har övervägt att lämna yrket på grund av stress och för att elever uppger att de distraheras mer av skärmar än elever i jämförbara länder.

Detta, herr talman, tror jag att vi känner igen. Alla vi som har en ung människa i vår närhet och alla vi som själva någon gång har fastnat i skrollande på telefonen kan förstå att skärmar inte fungerar särskilt bra om man ska lyssna på en lärare och ta in ny kunskap. Vi begriper det. Det är inte kärnfysik som man behöver ha gått i en Nobelpristagarskola för att ta till sig. Skärmar hör inte hemma i skolan!

Herr talman! Det skiljer över 70 000 kronor per elev och år mellan den kommun som satsar mest och den som satsar minst. Skillnaderna över landet är enorma. Kommunaliseringen har slagit sönder skolan över hela landet, men framför allt har den slagit hårt mot de elever som går i kommuner där man inte lägger tillräckligt mycket på skolan. Friskolorna har färre behöriga lärare och större klasser. Elever från friskolor presterar sämre än de från kommunala skolor i den högre utbildningen.

Det finns alltså mycket man kan säga om svensk skola, och det är därför som vi både från regeringens och Liberalernas håll går fram med så många reformer. Det handlar om maxtak på klasstorlekarna, hjälpklasser och förstatligande av huvudmannaskapet i skolan. Vi vill fasa ut vinstintresset ur den svenska skolan för att pengarna ska gå till eleverna. Vi vill ta bort undantagen från legitimationskravet och ha en skyddad yrkestitel. Vi vill även se till att straffa skolor som har satt i system att anställa obehöriga lärare.

Vi behöver gå tillbaka till en regelstyrd skola, en förstatligad skola, en kunskapsskola som just skapar möjlighet till klassresor och social rörlighet. Elever som behöver extra stöd ska kunna få det, och elever som presterar lite bättre ska kunna bli framtidens Nobelpristagare.

Herr talman! Därför reglerar vi rätten till läromedel och ser till att det ska finnas bemannade skolbibliotek i hela landet. Vi går fram med ett nytt betygssystem. Vi reglerar lärares undervisningsuppdrag. Vi går fram med skärpta krav för friskolesektorn, och vi vill införa ett vinstförbud. Vi ser till att offentlighetsprincipen också ska gälla för friskolor. Vi har tillsatt utredningar för att reglera barngruppernas storlek och personaltätheten, och vi har också gått fram med att vi vill reglera klasstorlekarna.

Herr talman! Vi har aviserat att regeringen planerar att förbjuda utländskt ägande av svensk skola, något som vi tycker är otroligt viktigt. Jag vill återigen understryka att skolan ska vara mer likvärdig över hela landet. Det ska inte handla om varifrån man kommer utan om vart man är på väg. Det kan låta som en klyscha, men hela skälet, herr talman, till att vi har en offentligt finansierad skola i det här landet är att människor, oavsett bakgrund, ska kunna nå sina drömmars mål.

Det är därför vi har en offentligt finansierad skola i det här landet. Man ska kunna komma från ingenting och bli vad som helst. Man ska kunna komma från vilken bakgrund som helst, ta sig igenom svensk skola, utmanas på de sätt som krävs, få de krav ställda som krävs för att man ska kunna komma ut på andra sidan och nå sin fulla potential och sina drömmars mål.

Därför behöver vi stärka svensk skola, och därför behöver regeringen få fortsätta att reformera även svensk gymnasieskola.

Med det vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.

(Applåder)