Herr talman! Vi presenterar och debatterar i dag en budget som ger våra medborgare mer pengar i plånboken. Vi kristdemokrater har i det arbetet prioriterat familjerna. Nästa år får en familj med två barn som bor i villa drygt 1 800 kronor mer i plånboken. Samma barnfamilj har under den här mandatperioden fått drygt 5 000 kronor mer i plånboken varje månad.

Den här regeringen stärker arbetslinjen. Det ska löna sig att jobba. Vi bryter utanförskapet. Och vi fortsätter att investera i vår välfärd och i vår trygghet. Det här är en budget som med reformer för nästan 80 miljarder kronor ämnar försöka bryta lågkonjunkturen.

Herr talman! Jag tror inte att det finns något annat politiskt parti som är mer förknippat med sitt engagemang för svensk hälso- och sjukvård än Kristdemokraterna. Det är ett engagemang som, precis som när det gäller familjen, finns i vårt dna.

Under 90-talet var jag förbundsordförande för KDU. Jag lämnade politiken 1996, gjorde annat under drygt 20 år och kom sedan tillbaka till den nationella politiken. Då fick jag frågan av en kompis från förbundstiden: Hur är det i dag, Hans? Jag sa: Det är mycket nytt. Världen och Sverige har sannerligen förändrats. Men partiets engagemang för sjukvården och familjen är detsamma.

Det är därför fint för mig att kunna berätta att vi i den budget som läggs fram här i dag har en satsning på totalt 8,3 miljarder kronor på vård och omsorg. Fokuset ligger på att öka vårdkapaciteten och korta vårdköerna. Vi förväntar oss nu att regionerna växlar upp sitt arbete och utnyttjar den vårdkapacitet som finns i landet.

Regeringen ser också till att stärka arbetet med ätstörningsvård och vård för barn och vuxna som utsatts för sexuellt våld. Här finns också fortsatta satsningar på flickors och kvinnors hälsa. Det finns även en förstärkning av den specialiserade psykiatriska vården. Där ser vi att behoven ökar.

Herr talman! Vi vet alla att stillasittandet är ett stort hälsoproblem. Den här regeringen har under ledning av vår socialminister, kristdemokraten Jakob Forssmed, försökt komma åt detta på olika sätt. Regeringen gör nu en storsatsning på tillgången till idrottsanläggningar och idrottsytor. Idrottsrörelsen är tveklöst en nyckel om vi ska locka barn och unga till en mer aktiv och meningsfull fritid.

En annan satsning, som sjösattes för exakt en vecka sedan, är fritidskortet. Det ska underlätta för barn mellan 8 och 16 år att göra roliga saker tillsammans med andra på sin fritid. Låt mig därför berätta att efter fyra dagar, i fredags, hade det ansökts om och beviljats drygt 115 000 fritidskort. Drygt 20 000 av dessa var så kallade särskilda fritidskort, som är högre än det vanliga på 500. Det särskilda fritidskortet är på 2 000 och går till barn som bor i en familj som förra året fick ta emot bostadsbidrag. 115 000 – det är tveklöst en succé. Det känns extra roligt att säga det med tanke på alla belackare som har gjort motsatsen gällande.

Herr talman! Låt mig avslutningsvis få nämna landsbygdsprofilen, som finns med även i den här budgeten och som har funnits med i samtliga budgetar under mandatperioden. Det är i hjärtlandet, i de små orterna och på landsbygden som ett högre el- och drivmedelspris slår allra hårdast. Det är här dieselbilen behövs. Som vi vet är det nu 500–600 kronor billigare att fylla en dieseltank. Här sänker vi nu elskatten. Vi inför också ett högkostnadsskydd så att man inte ska drabbas ifall elpriserna sticker i väg.

De här åtgärderna är viktiga, för vi kan inte köra ifrån svenska folket. Och man svalkar inte av klimatet genom att steka hjärtlandet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Sara-Lena Bjälkö (SD).