Fru talman! Jag ska erkänna en sak: Jag är lite av en nörd. Låt mig ta ett exempel. Jag var antagligen den enda i världen som trodde att det handlade om den svenska Malmbanan när jag fick ett sms från min partiledare där hon beklagade sig över att allt bara handlade om banan. Detta var i samband med att den förra jämställdhetsministerns bananfobi uppdagades. Menar du Malmbanan? Svarade jag, naiv som jag är.

Jag har inte flest följare på Twitter, men jag gillar att jobba. Jag ser hellre breda överenskommelser som garanterar industrin och hushållen billig el än kulturkrigar i en valrörelse. Jag vill förhandla, kompromissa och stå på mig så att pensionerna höjs och omställningen genomförs.

Fru talman! Var inte den politiska debatten bättre förr innan politiker började filma varandra och medborgarna i ett försök till negativ kampanj och när det handlade mer om sak än om person? Faktum är att om vi kunde hålla oss till att diskutera svensk sjukvård, jobb, tillväxt och vilka hushåll som ska prioriteras skulle jag till och med kunna tänka mig att låta bli att kommentera att turerna kring regeringens säkerhetsrådgivare framstår som ett avsnitt av Pang i bygget.

Det är ju sakpolitiken vi inte är överens om. Tro det eller ej, men jag har många bra saker att säga om finansministern som person – men inte om hennes politik. Valet ska handla om sakpolitik. Ska det satsas på välfärden eller på sänkta skatter för dem som har mest? Vi politiker ska köra med raka rör och prata om jobb, omställning och tillväxt. Det är vi skyldiga medborgarna. Jag kommer att bidra till detta i debatten och valrörelsen och föregå med gott exempel; det ska man alltid göra. Jag kommer att lägga fram Vänsterpartiets förslag på vad vi tycker behövs för att Sverige ska kunna lägga om kursen.