Herr talman! Jag tycker personligen att det är väldigt trist att så många barn och unga saknar kontakt med kultur i olika former. Det kan bero på språksvårigheter, social utsatthet eller fattigdom. Det kulturpolitiska målet att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet, som det heter, är inte uppnått.
Vi har inom Kristdemokraterna tagit fram ett nytt kulturpolitiskt program. Jag kanske ska säga att det inte enbart handlar om fritidskortet, även om detta är en kristdemokratisk baby som vi är mycket stolta över. Kultur är så mycket mer. Kristdemokraterna anser att det är viktigt att kulturskapare har goda arbetsvillkor och god social trygghet och att det finns behov av att synliggöra kulturskaparnas villkor och förutsättningar. Det gäller deras osäkra ekonomiska förutsättningar och den specifika arbetsmarknaden, som präglas av korta anställningar och projekt och som varierar över tid.
Staten ska eftersträva att kulturarbetare har tillgång till ett fungerande system för social trygghet utifrån sina förutsättningar. En utredning har haft i uppdrag att se över reglerna för sjukpenninggrundande inkomst, SGI, alltså det inkomstunderlag som ligger till grund för beräkning av bland annat sjukpenning och föräldrapenning. I korthet föreslår utredningen att SGI ska kunna beslutas såväl utifrån historiska inkomster som, om det är mer fördelaktigt, utifrån aktuella inkomster för både anställda och egenföretagare. Utredningen föreslår vidare att SGI även ska kunna beslutas utifrån inkomster i form av exempelvis stipendier och kulturpriser. Förslagen bereds inom Regeringskansliet. Vi får se vad som kommer ut av detta.
Herr talman! Det är oerhört avgörande att människor i hela landet kan ta del av kulturuttryck och kulturverksamhet. Vi är alla en del av ett större sammanhang. För att förverkliga det införde den tidigare alliansregeringen den så kallade kultursamverkansmodellen. Den kanske inte är någon kioskvältare, men den är viktig för att hela landet ska få del av kultur. Utskottet bedömer att kultursamverkansmodellen gör det möjligt att anpassa olika insatser till lokala förutsättningar och olika grupper i befolkningen.
Herr talman! Konceptet Skapande skola är ett statligt projekt. Även detta infördes av alliansregeringen. Det ska stimulera skolans huvudmän att jobba med aktiviteter för kulturskapare och skola och stimulera till samverkan för att långsiktigt integrera kulturella uttryck i skolans arbete. Forskning visar att barn som regelbundet har kontakt med kulturell verksamhet får större förmåga att känna igen och uttrycka sina känslor, vilket är avgörande för att förstå andras känslor och känna empati. Sedan starten har Skapande skola byggts ut, mycket tack vare förslag från Kristdemokraterna, så att det nu omfattar hela grundskolan och förskolan. Vi värnar denna form av integrering av kultur i skolan.
När jag arbetade som lärare på 70-talet och i början av 80-talet hade vi hade ganska många besök av professionella kulturarbetare i skolan. Jag minns bland andra Eva Rydberg och Lasse Kühler. Jag minns även Galenskaparna, som framträdde alldeles i början av sin karriär.
Herr talman! Vad är en politisk debatt om kultur för barn och unga om inte fritidskortet får utrymme? Fritidskortet har till och med fått en egen hemsida, fritidskortet.se, där man kan gå in och läsa det man behöver för att veta vad det handlar om.
Jag läser från hemsidan: ”Har du barn som är mellan 8 och 16 år? Då finns ett förslag från regeringen att du ska kunna använda ett nytt Fritidskort för att betala barnens fritidsaktiviteter från hösten 2025. Grundbeloppet är 500 kronor per barn och år. För hushåll som fick bostadsbidrag förra året är beloppet 2 000 kronor per barn. Fritidskortet är ett stöd för att ge fler barn och ungdomar möjlighet till en meningsfull fritid.”
Vem i den här församlingen önskar gå emot denna positiva satsning för barn och unga över hela landet?