Fru talman! Vi står i en historiskt osäker tid. Rysslands olagliga anfallskrig mot Ukraina fortgår med lidande, död och stora skador på det ukrainska samhället som följd. Kriget har fått många europeiska länder, inklusive Sverige, att snabba på uppbyggnaden av försvarsförmågan samtidigt som man stöttar Ukraina.

Försvarsberedningen föreslog i enighet att Sverige ska utöka sina militära försvarsutgifter till 2,6 procent av bnp samtidigt som satsningarna på det civila försvaret successivt ökas för att år 2028 nå 15 miljarder. Detta fattade riksdagen beslut om i december.

Nu står vi i ett skeende där USA:s relationer till omvärlden, inklusive Europa, är under förändring. Det är en förändring som sker snabbt och där vi inte vet vad slutresultatet blir. Men det står klart att även om försvarsbeslutet bara är några månader gammalt kommer det att behövas ännu mer satsningar på försvaret. Det gäller inte bara det militära försvaret, som regeringen har fokuserat på i sina kommunicerade utspel om tillskott till det militära försvaret, utan i allra högsta grad också det civila försvaret. Vi behöver ett totalförsvar i balans. Det civila försvaret är avgörande för ett fungerande militärt försvar.

Fru talman! Syftet med vårt försvar är att bevara freden. Försvars- och säkerhetspolitiken ska skydda Sverige och främja fred i vårt närområde. Totalförsvaret ska därför byggas så att det avhåller andra länder från försök att kontrollera eller på annat sätt utnyttja svenskt territorium, skada det svenska samhället eller utöva hot och utpressning mot Sverige.

Försvaret tar sin utgångspunkt i folkrättens rätt till självförsvar. Det ska därför vara defensivt till sin karaktär och uppbyggnad. Genom att vi ökar vår beredskap, både civilt och militärt, kan vi påverka risken för att det blir krig.

Fru talman! Att bygga upp det militära försvaret snabbt är en stor utmaning. Det tar tid att utbilda nya soldater, sjömän och officerare. Det tar tid att upphandla försvarsmateriel. Det tar tid att bygga den infrastruktur som krävs för att hysa både materiel och personal. Tillväxten måste ske på ett balanserat sätt, annars blir det problem.

En annan utmaning när det militära försvaret växer är samexistensen med det omgivande samhället. Försvaret är till för att försvara oss. Därför blir det problem om försvarets verksamhet går ut alltför mycket över det omgivande samhället. Försvaret är till för att skydda oss, och då är det viktigt att man i möjligaste mån ser till att det omgivande samhället inte påverkas alltför mycket negativt.

Det är viktigt att ha en transparens och dialog med det omgivande samhället men också att hitta en balans där annan samhällsviktig verksamhet kan få fortsätta att utvecklas. Jag tänker till exempel på vindkraften. Den havsbaserade vindkraften behöver fortsätta att byggas ut. Försvarsmakten behöver i högre grad prioritera energisäkerheten i sina bedömningar av potentiella vindkraftsprojekt.

Försvarsmakten bör verka för att underlätta utbyggnad av havsbaserad vindkraft genom att samarbeta med aktörer i energisektorn för att hitta lämpliga lokaliseringar och tekniska lösningar så att utbyggnaden inte ska störa försvarets intressen. Det var ett uppdrag som Försvarsmakten hade när Miljöpartiet satt i regeringen men som Tidöregeringen har tagit bort.

Försvarsmakten är en myndighet, och den följer regeringens direktiv. Regeringen kan välja om man vill att Försvarsmakten ska titta på det bredare perspektivet och underlätta för att hitta samexistens med havsbaserad vindkraft eller om man vill att Försvarsmakten ska fokusera snävt på det militära perspektivet.

Tidöregeringen har lagt en död hand över möjligheten att bygga ut havsbaserad vindkraft i Östersjön genom ett kollektivt avslag till 13 vindkraftsprojekt. Det är en tydlig signal som gör att företag inte vågar satsa på att tillsammans med Försvarsmakten hitta de tekniska lösningar som skulle kunna både möjliggöra vindkraftsutbyggnad och värna vår försvarsförmåga. Villkorade tillstånd hade kunnat vara en möjlighet att säkerställa att mer hållbar energiproduktion kan byggas ut.

Fru talman! Klimatförändringarna utgör ett allvarligt och långsiktigt hot som påverkar Försvarsmaktens uppbyggnad. Klimatomställningen berör hela samhället, och Försvarsmakten kan inte stå utanför denna omställning. Det handlar både om att försvaret ska bidra till minskade utsläpp och om att försvaret ska kunna fungera i ett samhälle som har ställt om.

Vi från Miljöpartiet menar att försvarets klimatanpassning behöver ske i ökad takt och att regeringen borde ge Försvarsmakten i uppdrag att återkomma med en plan för hur utbyggnaden av försvaret ska kunna genomföras utan ytterligare påverkan på klimat och miljö. Bland annat krävs det planering för att Försvarsmaktens fordon ska kunna fungera som en del av totalförsvaret i framtidens energi- och bränslesystem, som baseras på el och förnybara bränslen. Därtill behöver man klargöra vilka effekter svenska och internationella övningar på svenskt territorium har på miljön.

Vi från Miljöpartiet anser också att man behöver undersöka på vilket sätt man kan hantera föroreningar från exempelvis kollapsade byggnader som läcker ut i grundvatten under krig samt hur man på bästa sätt kan röja minor och klusterbomber efter krig. Detta är viktigt för att öka kunskapen om hur man snabbt efter krig kan skapa förutsättningar för att odla mat, för att boskap ska kunna beta, för att skogen ska kunna växa och för att man ska kunna återgå till ett samhälle som fungerar. Totalförsvarets forskningsinstitut är en lämplig aktör för ett sådant uppdrag. Lärdomarna bör sedan integreras i utbildningar för att säkerställa att hela Försvarsmakten har kunskap om miljöeffekter av krig och hur miljöpåverkan vid militära övningar kan undvikas.

Fru talman! Det behövs en nationell kraftsamling i arbetet mot PFAS-föroreningar. PFAS är långlivade kemikalier, så kallade evighetskemikalier, som finns kvar mycket länge i naturen när de har spridits ut – och inte bara där. Genom exempelvis dricksvattnet når de våra kroppar, och där kan de såväl öka risken för cancer som påverka vår förmåga att få barn. Självklart påverkas även djur som får i sig PFAS.

Försvarsmakten har bedrivit mycket verksamhet som gett upphov till PFAS-utsläpp. Ett exempel är Karlsborgs flygplats, en av de mest förorenade platserna i Europa, där det förekommer halter av PFAS som är miljontals gånger högre än de fastställda gränsvärdena. En sanering av Försvarsmaktens förorenade områden, inklusive Karlsborgs flygplats, behöver ske. Försvarsmakten och Fortifikationsverket måste skyndsamt vidta åtgärder för att PFAS-föroreningar inte ska spridas från förorenad mark.

Fru talman! Det är viktigt att myndigheterna inom försvarsområdet verkar för att stärka samexistensen med det omgivande samhället och i sin verksamhet tar hänsyn till både klimat och miljö.

Även om vi från Miljöpartiet står bakom alla våra reservationer yrkar jag avslutningsvis bifall endast till reservationerna 3 och 6 för att spara tid vid voteringen.