Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Mats Berglund höll ett intressant tal om urfolken. Jag reser själv till New York och FN om bara någon vecka och är där i två veckor. Det ska handla om urfolkens situation. Jag delar detta intresse och tycker verkligen att frågorna är viktiga.

Herr talman! Regeringen lämnade i april 2024 en skrivelse med namnet Strategi för företag i kulturella och kreativa branscher till riksdagen. I strategin, som gäller fram till 2033, formuleras en vision om att Sverige ska stärka sin position som ett ledande land för de kulturella och kreativa branscherna.

Kanske skulle vi kunna säga att vårt samhällsklimat, vår demokrati – även om den har tröga inslag – och vår allmänt kända ordning och reda skapar speciella förutsättningar för att sätta sådana mål. Vi pratar ofta om oss själva som land i negativa termer. Jag tycker att vi borde tänka precis tvärtom. Här finns förutsättningar för inte minst kulturell kreativitet.

Branscherna har god tillväxt och bidrar till svensk ekonomi och ett dynamiskt näringsliv liksom också till ökad export och en positiv Sverigebild i utlandet. Företag inom de kulturella och kreativa branscherna bidrar till en mångfald av kulturella uttryck och kulturupplevelser i hela landet.

Herr talman! Vår kulturkanon närmar sig nu. Arbetet leds av professor Lars Trägårdh. Kulturkanonen ska göra svensk kultur tillgänglig för fler och bli ett levande och användbart verktyg för bildning, gemenskap och inkludering. Den kommer att presenteras i slutet av augusti i år.

Jag fick en fråga vid lunchen i dag. Vad är syftet med kulturkanon? Mitt svar var enkelt: bildning.

Bildning har för många varit ett slutet rum. En kulturkanon kan öppna perspektiv för människor, inte minst för barn, till en värld som tidigare bara har tillhört andra. Ofta har det varit privilegierade grupper.

I slutet av augusti kommer kulturkanonen. Det ska bli spännande att se omfattningen av intresset hos svenska folket.

Herr talman! Skapande skola är en av Kristdemokraternas prioriterade frågor på kulturområdet. Kulturskapare och skola samarbetar där för att långsiktigt integrera kulturella uttryck i skolans arbete. Sedan starten har Skapande skola byggts ut, mycket tack vare förverkligande av förslag från Kristdemokraterna, så att den nu omfattar hela grundskolan och förskolan.

Forskning visar att barn som regelbundet har kontakt med kulturell verksamhet får en större förmåga att känna igen och uttrycka sina känslor, vilket är avgörande för att förstå andras känslor och känna empati. Regeringen har förstärkt bidraget till Skapande skola, eftersom det är en viktig insats för att barn och unga ska möta kulturen.

Herr talman! Jag stannar i skolans värld. Regeringen har en satsning på stärkta skolbibliotek. Det ser i dag väldigt olika ut. Vissa elever har tillgång till ett fullt utrustat skolbibliotek med många böcker, olika medier och kanske en utbildad bibliotekarie, medan andra enbart har några böcker i ett litet avsides rum.

Med skolbibliotek avses en samlad, gemensam och ordnad verksamhet med ett allsidigt utbud av analoga och digitala medier som ställs till lärarnas och elevernas förfogande för att användas som en resurs i undervisningen. Man ska alltså ha tillgång till ett skolbibliotek på den egna skolenheten. Men om det finns särskilda skäl kan skolbiblioteket i stället få finnas på en annan skolenhet eller på ett folkbibliotek. Skolbiblioteken ska vara bemannade i sådan utsträckning att ändamålen med skolbibliotek uppnås. Förslaget är tänkt att träda i kraft i juli i år.

Herr talman! Låt mig avsluta med att säga något om Kungliga Operan. I januari i år hände det som ingen tidigare lyckats med trots flera decenniers vetskap om Operahusets dåliga tillstånd. Regeringen presenterade tillsammans med Statens fastighetsverk och Kungliga Operan AB en lösning som bland annat innebär plats för Kungliga Hovkapellet, en påbyggnad mot Kungsträdgården, en ny entré och publikfoajé, en rymlig andrascen, tre nya balettsalar och en ny terrass för publiken ovanpå Café Opera.

Det blir drygt 3 miljarder i kostnad för staten, men delar av ombyggnaden kommer att finansieras via privata donationer på 300 miljoner, vilket gör Operan helt funktionell.

Donatorer utgör ett komplement till statliga medel, och det rimmar väldigt bra med mina tankar om mecenaternas återkomst, något jag har framfört tidigare. Som ett komplement till de statliga medlen kommer donatorerna att bidra på ett helt nytt sätt.