Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 7 under punkt 3.

Tillgång till kultur och kulturskapares villkor är två delar som är varandras förutsättningar. Vad kan vi politiker göra för att underlätta och för att infrastrukturen ska fungera, och hur ska vi ge kulturskaparna de bästa förutsättningarna och samtidigt hålla armlängds avstånd?

Det är klart att vår uppgift blir att se till att infrastrukturen finns där och fungerar. Då ska vi inte rasera det som i dag är grundläggande för att vi ska ha tillgång till kultur oavsett var i landet vi bor.

Då blir civilsamhället grundläggande. Biblioteken blir forum för mer än endast böcker och läsning. De blir rum för samtal och platser att mötas på för att ta del av en konstutställning eller möta kultur från skilda genrer.

Föreningssverige, herr talman, är verkligen en resurs som vi inte nog kan uppskatta. Det finns en förening i varje liten by i vårt land, och det är ofta den föreningen som håller ihop bygden. Det är allt från idrottsföreningar till hembygdsföreningar eller teaterföreningar. Det här är en förutsättning för att kulturen ska kunna komma ut i landet. Det hänger nämligen på att det är någon som är där och låser upp dörren när teatersällskapet eller författaren kommer för att möta sin publik.

Herr talman! Det har varit en debatt här om finansiering. Vi i Centerpartiet anser att den offentliga finansieringen är viktig och i många fall svår att ersätta. I vissa fall är den kanske inte heller önskvärd, men det är önskvärt att vi tittar på ytterligare finansieringsben till kulturen. Låt oss göra det från grunden, och låt oss ta oss tid att diskutera! Det är fortfarande okänd mark för de allra flesta. Vi behöver resonera så att vi får ett system som garanterar att de offentliga pengarna inte försvinner utan att vi växlar upp den offentliga finansieringen med den kompletterande eller alternativa finansieringen – givet att vi fortsatt kan garantera den konstnärliga friheten.

Jag tycker också att det är intressant att titta på vad man gör i andra länder där man har ett annat synsätt eller redan har ett system för olika sorters finansiering av kulturen.

Vi i Centerpartiet har flera förslag för att kulturskapare ska få fler ben att stå på.

Vi anser att regeringens satsning på Skapande skola är bra. Där kan kulturarbetare få en anställning eller en del av en anställning.

Vi vill att man ska kunna göra avdrag för förstagångsinköp av konst för att ge ytterligare möjlighet för ny konst att komma in på marknaden och inte minst för nya konstnärer att etablera sig.

Herr talman! Att satsa på den fria och frivilliga folkbildningen är också ett sätt att få kulturen att nå fler, inte minst personer med funktionsnedsättningar av olika slag, men också för att få ut kulturen i hela landet.

Förra året arrangerades enligt Folkbildningsrådets verksamhetsberättelse drygt 120 000 kulturarrangemang runt om i vårt land – en imponerande siffra, måste jag säga. Trots det var det en minskning jämfört med tidigare år, alltså åren 2022 och 2023.

Studiecirkeln är ett sätt för unga, nya band att få en struktur för sin verksamhet – om replokalen finns där, förstås. Det här har betydelse för det svenska musikundret, men här kan jag dessvärre konstatera att regeringen har gått helt fel. Att man inte ser kopplingen mellan den lilla studiecirkeln eller kursen på folkhögskolan och det svenska musikundret är verkligen att beklaga. Vi har ändå hört statsministern prata om kulturen och musiken som en ny basnäring. Om man menar allvar med det kan man inte slå av rötterna på det träd som ska växa sig starkt.

Om man menar allvar med det man sa i regeringsförklaringen förväntar jag mig att man också kommer med reformer så att kulturskapare får ökade möjligheter att leva på sin konst.

Herr talman! Precis som Malin Danielsson kände jag ett väldigt hopp i går på vårt seminarium med titeln Kraften i norr – kulturen banar väg. Jag hoppas verkligen att mina skruvar kommer att passa i den nya konsthallen som ska byggas.

Konsten och kulturen har en alldeles särskild ställning i vårt samhälle, och i den oroliga tid vi lever i just nu är den av yttersta vikt för att stärka vår mentala och själsliga resiliens. Konsten och kulturen ska få utvecklas och stärkas för sin egen skull, och vi politiker ska hålla armlängds avstånd från dess innehåll och ägna oss åt att ge förutsättningar så att den kan frodas och utvecklas och därigenom utveckla och stärka oss som människor.