Herr talman! Denna debatt behandlar ett femtiotal motioner om en rad olika medborgerliga fri- och rättigheter, som vi har hört flera talare berätta om. Jag vill börja med att yrka avslag på samtliga motioner och bifall till förslaget i betänkandet. Många av motionerna ligger i linje med pågående arbete, men det finns andra motioner i frågor där vi inte delar uppfattning.

I mitt andra uppdrag som ersättare i utrikesutskottet och biståndspolitisk talesperson blir det ofta påtagligt vilken ofantlig förmån det är att leva i Sverige där de mänskliga fri- och rättigheterna, som de är uttryckta i bland annat Europakonventionen, är inkluderade i svensk lag. Hur vårt land sköter sig utvärderas kontinuerligt.

Det står nu klart att en majoritet av världens befolkning lever i länder där den demokratiska utvecklingen går tillbaka. EU gör varje år en utvärdering av hur Sverige och övriga länder lever upp till lagen. Likaså har vi ett oberoende rättsväsen och det relativt nyinrättade och oberoende Institutet för mänskliga rättigheter, som också gör årliga granskningar. Vi tog emot den senaste rapporten häromveckan.

Genom regeringsformen har vi inte bara rätt att inte bli utsatta för diskriminering på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person, utan den offentliga makten ska dessutom utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

Regeringsformen går så långt att den stadfäster att den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten, och dessa mål ska trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg, trygghet och goda förutsättningar för hälsa. Vidare ska det allmänna främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer, verka för att demokratins idéer blir vägledande inom alla områden av samhället och värna den enskildes privatliv och familjeliv. Det allmänna ska också verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och att alla barns rätt tas till vara.

Det är alltså långtgående fri- och rättigheter som slås fast i grundlagen. Dit hör även att främja det samiska folket och de etniska och religiösa minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv.

Dessa fri- och rättigheter är föremål för politisk kontroll, bland annat genom den inrapportering till EU som jag nämnde. En regerings förmåga att leva upp till dessa fri- och rättigheter utvärderas inte minst i fria och demokratiska val.

Förra året hade jag förmånen att vara med i Bryssel när EU:s utvärdering diskuterades med representanter från de olika länderna. Vi kunde då notera att valutslaget i Polen gör att man faktiskt rullar tillbaka många av de saker vi oroats över. Man rullar tillbaka de demokratiska fri- och rättigheter som blivit inskränkta på det ena sättet efter det andra.

Regeringsformen innehåller också de positiva opinionsfriheterna: yttrandefriheten, informationsfriheten, mötesfriheten, demonstrationsfriheten, föreningsfriheten och religionsfriheten. Men likaväl som det finns positiva friheter finns det också negativa opinionsfriheter. De innebär ett skydd mot tvång från det allmänna att berätta om sin politiska, religiösa, kulturella eller annan uppfattning. Det allmänna kan inte heller tvinga någon att tillhöra sådana sammanslutningar eller att delta i demonstrationer.

Lagen skyddar också mot registrering av politisk åskådning. Den förbjuder dödsstraff, kroppsstraff och tortyr. Den skyddar mot kroppsvisitation och betydande intrång i den personliga integriteten med mera.

Herr talman! Det betänkande som vi nu behandlar går också igenom Europakonventionen, unionsrätten, EU:s rättighetsstadga och olika utredningar inom området. Utskottet konstaterar att en parlamentarisk kommitté med namnet 2023 års fri- och rättighetskommitté har behandlat ett antal aktuella förslag till grundlagsändringar i syfte att stärka den enskildes rätt i olika avseenden. Det gäller bland annat rätten till domstolsprövning, grundlagsskydd av aborträtten och återkallelse av medborgarskap vid allvarliga brott. Kommittébetänkandet behandlas nu i Regeringskansliet.

Skälet till att många av dessa frågor behandlas är den utveckling vi har sett i omvärlden där politik kan plocka bort tidigare självklara fri- och rättigheter. Genom de förändringar som föreslås kommer dessa olika fri- och rättigheter att få en starkare ställning och kunna finnas kvar.

(Applåder)