Herr talman! Jag vill börja med att kommentera det Louise Meijer sa inledningsvis. Hon pratade om att inte ha ett högt tonläge i debatten. Jag tyckte att anförandet stundtals hade ett ganska högt tonläge.

Jag ska kommentera detta med gängkriminalitet och återkallelse av medborgarskap lite. Jag tror att Ida Karkiainen precis sms:ade en artikel från oss som är från den 12 mars i år. I den sa Socialdemokraterna väldigt tydligt att vi vill återkalla medborgarskap för de medborgare som bedriver systemhotande verksamhet. Det vi saknar just nu är dock en invit från regeringen och Gunnar Strömmer gällande att diskutera detta vidare. Det är en sak att ha ett högt tonläge i den här debatten och en annan sak att faktiskt verkställa det, om man vill få saker och ting gjorda.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 9 och reservation 12.

Vi lever i en alltmer orolig tid. Barn och unga i Sverige i dag upplever en bristande tilltro till att politiken kan lösa de samhällsutmaningar vi står inför. Och helt ärligt, herr talman, är det kanske inte så konstigt när barn växer upp i en tid som präglas av krig i vårt närområde, gängkrig i bostadsområden, en bostadsmarknad som gör att unga inte kan flytta hemifrån eller att familjer inte har råd att bo kvar och en polisverksamhet som har flyttat från bygden – en bygd dit bussen inte heller längre går. Vi befinner oss i en tid då barn går hungriga till marknadsskolan som låter vinsterna gå till aktieägare och inte till utbildning. Detta sker inte minst nu när ungdomsarbetslösheten ligger på 25 procent – även i de grupper som har utbildning.

Det föds för få barn just nu därför att unga vuxna inte känner hopp inför framtiden. Det är inte så konstigt att unga tvivlar på att de kommer att få ett jobb i framtiden, hur de ska försörja sig eller om politiken faktiskt gör någon skillnad. Det är inte konstigt; det är skrämmande. Men situationen är inte en naturlag, och det går att göra något åt den.

Herr talman! Jag befann mig i USA under slutspurten av den senaste presidentvalskampanjen. Där blev det alltmer tydligt hur splittrad synen på världen är, exempelvis vilka grundläggande fri- och rättigheter olika politiska läger ansåg, eller inte ansåg, att andra grupper borde ha.

Ett samtal minns jag extra väl. Det var med en delstatsaktiv i sydstaten Louisiana. Han var supporter till den nu sittande presidenten. Jag frågade honom vad han var mest stolt över att ha genomfört de senaste åren, och han svarade två saker: För det första har de sänkt åldersgränsen för dödsstraff och utökat sätten det kan utföras på. För det andra har de kortat tiden för kvinnor att göra abort till sex veckor. Det var han mest stolt över. Det hade han gjort någonting åt.

Herr talman! Man kan fråga sig varför jag står här i Sveriges riksdag i dag och berättar om något som har hänt på andra sidan Atlanten när debatten rör våra grundläggande fri- och rättigheter här i Sverige. Men faktum är att vi här i Sverige påverkas enormt mycket av det politiska klimatet och strömningarna som finns i vår omvärld. Inte minst har vi de senaste månaderna sett hur snabbt grundläggande fri- och rättigheter kan tas bort rent konstitutionellt – om en president vill, och det har vi ju sett i vissa delar av världen. Samtidigt finns företrädare här i Sveriges riksdag som många gånger har sagt att de har hämtat inspiration från den nu sittande presidenten i USA.

Herr talman! För barn och unga i dag är sociala medier och spelplattformar ett slags himmel och helvete. Det är där man möts och umgås med sina vänner från Sverige och från hela världen. Men de fungerar också som rekryteringsplatser för kriminella och högerextrema grupper.

Hatet, den unkna kvinnosynen, homofobin och rasismen online kan inte endast ses som enskilda kommentarer. De är skrivna med syftet att influera, påverka och få mottagaren att vara med och agera – att ta till våld om det så behövs. Och det är högerextrema och rasistiska organisationer som ligger bakom. De vill göra något åt våra grundläggande fri- och rättigheter. De vill inskränka de rättigheter vi i dag ser som självklara.

Stiftelsen Expo presenterade för två veckor sedan sin senaste rapport om den rasideologiska miljön i Sverige. I den framgick att efter en nedåtgående spiral de senaste åren ökar nu i stället antalet grupper samt aktiviteten i den rasideologiska och högerextrema miljön. En av trenderna som lyfts fram är hur islamofobin och antisemitismen har blivit allt grövre i spåren av kriget i Gaza.

När konstitutionsutskottet träffade representanter för Institutet för mänskliga rättigheter – som Sverigedemokraterna vill lägga ned – i förra veckan uppgav även de att hat och hot har blivit allt vanligare, inte minst bland judiska och muslimska grupper det senaste året.

I konstitutionsutskottet, herr talman, kan vi inte föreslå förändringar på arbetsmarknaden, i utbildningen eller för bostadspolitiken. Det får göras av andra i andra utskott, men vi kan göra något konkret som stärker våra grundläggande fri- och rättigheter. Vi kan motarbeta hatet och förbjuda rasistiska organisationer som livnär sig på barn och unga som har svårt att se en framtid i dagens dystra värld, som ställer ut falska löften till dem som har förlorat hoppet. Men återigen säger den sverigedemokratiskt ledda regeringen nej till det förslaget. Det är lika mycket skrämmande som det är lite förvånande. Om vi vill att Sverige ska vara det där fria landet måste krafttag mot extremism och rasism motarbetas till varje pris. Det kan vi göra något åt – nu, innan det är för sent.

(Applåder)