Protokoll 2024/25:98 Onsdagen den 9 april

ärendedebatt / Offentlig upphandling
Anf. 52 Gunilla Carlsson (S)

Fru talman! Som vi har hört tidigare omsätter offentlig upphandling i Sverige ungefär 900 miljarder kronor varje år. Det handlar om en betydande del av samhällets totala ekonomi och våra gemensamma skattemedel, som ska användas på ett ansvarsfullt och klokt sätt.

Jag vill börja med att lyfta fram de idéburna aktörernas möjlighet att bedriva välfärdstjänster i Sverige i dag. Jämfört med i de flesta andra länder i Norden och Europa är de idéburna aktörernas andel av välfärdssektorn liten i Sverige. I ett försök att öka andelen idéburna aktörer trädde en ny lag i kraft i januari 2023, efter att den socialdemokratiska regeringen hade låtit utreda och lämnat lagförslag.

I dag kan idéburna organisationer som bedriver välfärdsverksamhet registrera sig i ett särskilt register, och upphandlande myndigheter kan reservera rätten till dessa organisationer. Trots denna ändring ser vi att de idéburna välfärdsaktörerna endast står för 3 procent.

Enligt en undersökning som organisationen Famna låtit göra tror politiker att det ligger på 9 procent, och man vill gärna öka andelen till 17 procent. Det är med andra ord ett stort glapp mellan verkligheten och vad politikerna tror och gärna vill se. Vi socialdemokrater tycker att regeringen borde göra mer för att ge den idéburna sektorn större möjligheter att erbjuda välfärdstjänster.

Fru talman! När vi förra året debatterade offentlig upphandling här i kammaren lyfte jag i mitt anförande upp hur kriminella aktörer härjar på den svenska arbetsmarknaden. Tyvärr ser läget inte bättre ut i år. Oseriösa aktörer tjänar stora pengar genom kreativa upplägg. Man betalar ingen skatt. Det förekommer momsbedrägerier och parallell brottslig verksamhet. Och utländsk arbetskraft exploateras.

Inom välfärdssektorn har vi kunnat se att kriminella bedriver HVB-verksamhet eller vårdcentraler. För några veckor sedan rapporterades att polisen och Ekobrottsmyndigheten gjort tillslag mot vårdcentraler i Västra Götalandsregionen. I bolagen har man tvättat pengar och använt våra gemensamma skattepengar till att köpa lyxartiklar såsom dyra bilar och klockor. Miljontals kronor har i stället för att gå till vård använts till lyxkonsumtion och till att finansiera kriminell verksamhet.

Regeringspartierna bara fortsätter att slänga våra gemensamma resurser på dessa marknadsmisslyckanden. I går tog Sverigedemokraterna i Västra Götaland tillsammans med de borgerliga partierna ytterligare ett steg när de beslutade att införa vårdval bup inom barn- och ungdomspsykiatrin. Är det verkligen att värna om skattebetalarnas pengar? I stället för att erbjuda vård måste man nu lägga stora resurser på att kontrollera dessa privata aktörer, så att pengarna inte hamnar i de kriminellas fickor. Det måste väl ändå vara fel prioritering.

Vi socialdemokrater tycker att regeringen ska gå vidare med Leverantörskontrollutredningens förslag om att bestämmelserna om uteslutningsgrunderna i LOV ska ändras till att bli mer lika bestämmelserna i lagen om offentlig upphandling. Exempelvis bör brott som kan vara uteslutningsgrundande i lagen om offentlig upphandling vara det även i lagen om valfrihetssystem, om vi ens ska ha ett sådant system.

Fru talman! Seriösa företag upplever att upphandlingar ibland har alltför starkt fokus på låga priser, att de relevanta kvalitetskraven är för få och att man brister i avtalsuppföljning. Kombinationen av låga priser och bristande avtalsuppföljning riskerar att ge oseriösa företag en konkurrensfördel i förhållande till de företag som följer regelverk och avtal. Jag möter i dag seriösa företag som inte längre väljer att lägga anbud. De vet nämligen att de inte kommer att få dem. De vill inte heller konkurrera med så låga priser och dåliga villkor.

Genom upphandlingslagstiftningen har vi möjlighet att motverka korruption, godtycke och slöseri med skattepengar. Tyvärr ser vi en oroande utveckling av korruption även i Sverige. Korruptionen i Sverige ökar. Vi har fallit och är på den lägsta nivån sedan Transparency International började göra dessa rapporter. Det är verkligen oroväckande.

Vi har ansvar för att ställa krav på att pengarna går till företag som erbjuder goda arbetsförhållanden, att arbetstagarnas rättigheter tillgodoses och att man upphandlar med klimat- och miljöhänsyn. Det är viktigt att anlita företag som vill göra rätt för sig. Offentliga medel ska aldrig bidra till osund konkurrens och till att dumpa villkoren på svensk arbetsmarknad.

Att ställa krav gällande arbetsmiljö redan vid upphandling förebygger förstås både arbetsplatsolyckor och arbetssjukdomar. Det är också ett effektivt sätt att förhindra att oseriösa företag skaffar sig konkurrensfördelar genom att bryta mot arbetsmiljölagen för att vinna anbud.

Antalet underleverantörer påverkar också. Framför allt påverkar det hur arbetet planeras och genomförs och hur det kan utkrävas ansvar om något händer. I dag använder man underleverantör på underleverantör, i flera led. Det finns stor risk att huvudleverantören till slut inte har någon kontroll när det gäller de egna underleverantörerna.

Vi socialdemokrater anser därför att det ska införas en begränsning av antalet underleverantörsled till max två vid offentlig upphandling. I detta betänkande hänvisas det till att det inte är förenligt med upphandlingsdirektiven i EU. Men precis som jag sa i replikskiftet tidigare genomförs det just nu en översyn av upphandlingsdirektivet på EU-nivå.

Våra socialdemokratiska EU-parlamentariker, med Johan Danielsson i spetsen, driver på för en förändring. Det skulle även de borgerliga partierna kunna göra både på nationell nivå och på EU-nivå, om man verkligen vill se en förändring på svensk arbetsmarknad och om man är beredd att jobba för att trygga arbetsmiljön för väldigt många arbetstagare.

Fru talman! Jag har full respekt för att det inte alltid är lätt att arbeta med upphandling. Man har väldigt olika förutsättningar med allt från stora upphandlingsorganisationer till någon enstaka person. Jag vet att Upphandlingsmyndigheten gör ett bra jobb med att hjälpa till och informera. Och i de flesta fall fungerar upphandlingarna faktiskt väl. Men vi ser också att det behövs en hel del förbättringar.

Fru talman! I augusti 2023 lämnade Leverantörskontrollutredningen över sitt betänkande till statsrådet Slottner. I betänkandet föreslogs bland annat att Bolagsverket ska ansvara för att tillhandahålla ett system för samordnad registerkontroll. Ett sådant system skulle kunna innebära att upphandlande myndigheter och enheter kan få bättre kontroll på de företag som lämnar in anbud.

Nu – äntligen – har Bolagsverket i regleringsbrevet för 2025 fått i uppdrag att ta fram ett sådant system. Det låter jättebra, men det ska som sagt inte vara klart förrän 2028. Jag funderar på hur det kan behöva ta fyra år att få till ett sådant register, fru talman. Det är ett verktyg som skulle kunna innebära att upphandlande enheter kan gå in och kontrollera att de som lämnar anbud i en upphandling inte är oseriösa eller kriminella.

Det är anmärkningsvärt att regeringen inte agerar fortare i en sådan viktig fråga. Om vi ska få ordning på svensk arbetsmarknad och använda våra resurser på bästa sätt måste regeringen börja agera. Den kan inte bara sitta på läktaren och rulla tummarna.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag yrka bifall till reservation 8, men jag står självklart bakom alla de socialdemokratiska reservationerna.

(Applåder)