Herr talman! Vi har under de senaste åren genomlevt en situation i Sverige där framför allt matpriserna har stuckit iväg otroligt mycket. Det gör att människor måste kämpa varje dag för att över huvud taget kunna köpa mat till sina barn. Vi vet att var tredje ensamstående mamma inte äter sig mätt på grund av detta.
Vi vet också att det här beror på att det råder en oligopolsituation när det gäller Livsmedelsföretagen, som styr 90 procent av livsmedelsmarknaden. Det är tydligt att det inte är några särskilda omständigheter i omvärlden som gör att priserna höjs, utan det beror framför allt på att företagen tar ut groteska vinster på det som de säljer. När livsmedelsföretagen får frågan varför de gör det här och om de kan motivera varför det är rimligt att de ska ta ut de groteska vinsterna svarar de: Ja, men bankerna tar ju ut ännu högre vinster.
Herr talman! I likhet med dagligvaruhandeln har bolånemarknaden bristande konkurrens. Sverige har en mycket hög koncentrationsgrad på bankmarknaden. Där kontrollerar de fyra storbankerna SEB, Handelsbanken, Nordea och Swedbank runt 80 procent av marknaden, medan den statliga banken SBAB kontrollerar cirka 7 procent.
De svenska storbankerna har en hög lönsamhet som står sig väl även i europeisk jämförelse. Detta är något som Riksbanken konstaterar. Lönsamheten drivs framför allt av räntenettot, som står för cirka två tredjedelar av de svenska storbankernas totala intäkter. I takt med Riksbankens höjningar av styrräntan har bankerna passat på att höja utlåningsräntorna mer. Samtidigt har de kunnat dämpa sina finansieringskostnader på skuldsidan genom att inte höja inlåningsräntorna till allmänheten i samma takt. Räntenettot har alltså kunnat öka genom att räntorna på bankernas tillgångar har ökat mer än räntorna på deras skulder.
En kraftfullt bidragande orsak till hushållens kostnadsökningar har därmed varit de kraftigt höjda räntekostnaderna för hushållens bolån. Det statliga bolåneinstitutet SBAB har tidigare haft en tydlig roll på denna oligopolmarknad: att öka konkurrensen, till gagn för kunderna. Staten fastställde att SBAB skulle drivas affärsmässigt med ett för verksamheten rimligt avkastningskrav. År 2000 bestämdes att avkastningen på eget kapital över tid i genomsnitt skulle uppgå till den femåriga statsobligationsräntan plus 5 procentenheter.
En fallande trend i bolånemarginalen mellan åren 2002 och 2011 kom också att spegla ett fallande vinstkrav på SBAB, då den femåriga statsobligationen föll. Detta är dock historia nu. Förändringen har inneburit höjda marginaler för bankerna. Bankmarknaden är en oligopolmarknad. Det är därmed i högsta grad motiverat för staten att äga en aktör som driver affärsmässig verksamhet för att främja konkurrensen. SBAB bör därför återfå sitt tidigare uppdrag och avkastningskrav.
Med ett antagande att det skulle gå att pressa bolåneräntan med i genomsnitt 0,5 procentenheter skulle det innebära ungefär 20 000 kronor mer i hushållsbudgeten för ett hushåll med ett bolån på 4 miljoner kronor och minskade vinster för bankerna med cirka 25 miljarder kronor per år. Åtgärden skulle vara hur enkel som helst att genomföra med ett enkelt regeringsbeslut.
Vi i Vänsterpartiet inser dock att det kan ta tid innan detta förslag får full effekt. Så länge det inte finns ett regelverk på plats som skapar sundare konkurrens på bankmarknaden anser Vänsterpartiet att bankernas övervinster ska beskattas. I linje med vad som införts i flera europeiska länder föreslår därför Vänsterpartiet en tillfällig bankskatt. Förslaget innebär att en skatt på 50 procent av bankernas övervinster införs under perioden 2025–2027. Den kan förlängas om den bristande konkurrensen kvarstår.
I korthet är alltså Vänsterpartiets förslag följande.
Att omedelbart ändra SBAB:s uppdrag till att genom en effektiv verksamhet bidra till mångfald, konkurrens och prispress på marknaden för bolån.
Att sänka SBAB:s avkastningskrav till det som gällde 2012: femårig statsobligationsränta plus 5 procentenheter.
Att tillsätta en utredning med uppdraget att se över om den risk SBAB:s utlåning innebär verkligen speglar långsiktig avkastning i linje med börsen eller om avkastningskravet ska sänkas ytterligare.
Att införa en bankskatt på 50 procent av bankernas övervinster.
Jag yrkar bifall till reservation 13.
(Applåder)