Herr talman! Vi debatterar nu finansutskottets betänkande om finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor, och jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Debatten sker i en tid av ökad geopolitisk och ekonomisk osäkerhet. Vi ser en orolig omvärld, där protektionismens skuggor växer – senast genom USA:s president Donald Trumps agerande för att införa tullar i stor skala, vilket har orsakat stor osäkerhet på världens börser. Samtidigt pressas eurozonen av svag tillväxt och ökande skillnader mellan nord och syd.

I denna verklighet behövs ett Sverige som står upp för öppenhet, ekonomiskt ansvarstagande och långsiktighet. Det är också vad Liberalernas och regeringens linje i betänkandet står för.

Herr talman! Liberalerna ser finansiell stabilitet som ett grundfundament för ett fritt och öppet samhälle. Utan stabila banker, starka institutioner och fungerande kreditmarknader förlorar både företag och hushåll möjligheten att bygga sin framtid. Det är därför vi försvarar det internationella samarbetet med IMF, Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna.

Vi ser att IMF har spelat en avgörande roll i att stabilisera ekonomier i kris, inte minst genom stödet till Ukraina. Världsbanksgruppens insatser för att bygga upp hållbara banksystem i låginkomstländer är ett annat exempel. Dessa insatser stärker inte bara finansiell stabilitet, utan de främjar också demokrati, jämställdhet och utveckling – just det som en liberal utrikespolitik och ekonomisk politik ska göra.

Herr talman! När vissa krafter vill dra sig undan världen vill vi liberaler kliva fram. Därför välkomnar vi att Sverige har ökat sitt åtagande i IMF:s kvotsystem, trots att USA ännu inte har ratificerat ökningen. Det är viktigt att institutionerna har tillräckliga resurser för att agera, men lika viktigt är att dessa resurser används effektivt. Stöd ska ges till reforminriktade länder och alltid med ett tydligt mervärde jämfört med vad marknaden själv kan åstadkomma. Det är en liberal kärnprincip: begränsat offentligt risktagande, men strategiskt där det verkligen behövs för att hjälpa till.

Herr talman! Finansiell stabilitet behövs inte bara i omvärlden utan även här hemma i Sverige. Därför diskuterar vi inom ramen för betänkandet även frågor som makrotillsyn och bolånemarknaden. I höstas presenterade Kommittén om översyn av låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder sitt betänkande, där den bland annat gav förslag om sänkt amorteringskrav och höjt bolånetak. Från Liberalernas sida följer vi noga arbetet som följer därefter.

Amorteringskraven och bolånetaket har fungerat väl som verktyg för att säkra den finansiella stabiliteten, och det är rimligt att hushållens skuldsättning hålls i schack genom den typen av verktyg. Men vi behöver också en funktionell bostadsmarknad som främjar rörlighet och som alla kan ta ett kliv in på, oavsett bakgrund. Därför är det rätt att inte låsa fast sig vid förändringar innan det finns ett samlat underlag från den utredning som just nu pågår.

Herr talman! Vår uppgift som liberaler är att inte fastna i symbolpolitik eller kortsiktiga lösningar. Finansiell stabilitet är inte bara siffror och regelverk, utan det är förtroende – förtroende för att staten har kontroll, förtroende för att långsiktiga spelregler gäller och förtroende för att pengar inte tappas bort i ineffektivitet eller slöseri.

Det är just därför som vi liberaler inte bara värnar stabilitet utan också reformvilja. Vi vill fortsätta att förbättra tillsynen, bekämpa den finansiella brottsligheten och stärka konkurrensen på finansmarknaden. Vi vill att fler, inte färre, ska få möjlighet att växa.

Herr talman! När vi blickar mot framtiden ser vi en värld där Sverige behöver vara mer globalt närvarande, inte mindre, där tillväxt skapas i samspel med omvärlden, inte i konfrontation, och där Sverige är ett föredöme i att bidra till och påverka de internationella institutioner som formar vår gemensamma ekonomiska framtid. I detta sammanhang behöver vi ställa frågan om inte Sverige borde ta steget in i eurosamarbetet. Det är verkligen på tiden.

Sedan folkomröstningen 2003 har eurozonen utvecklats kraftigt, med gemensamma stabilitetsmekanismer, en starkare centralbank och ökad politisk samordning. Samtidigt har den svenska kronan blivit alltmer volatil och tappat i värde. Det påverkar hushållens köpkraft, företagens investeringar och hela Sveriges konkurrenskraft.

För oss liberaler handlar eurofrågan inte om symbolpolitik utan om ekonomisk stabilitet, förutsägbarhet och europeisk integration. I en värld där riskerna ökar och valutafluktuationer snabbt slår mot våra ekonomiska villkor borde Sverige närma sig kärnan i EU, inte stå kvar vid sidan av.

Vi anser därför att det är hög tid att uppdatera kunskapsläget, analysera för- och nackdelar med euron och låta svenska folket få en modern bild av vad ett svenskt euromedlemskap skulle innebära i dag. Vi behöver låta debatten ta form och låta de politiska partierna ta ställning.

Att utreda frågan är inte att ta ställning, utan det är att visa ledarskap. Det hoppas jag att mina politiska kollegor från de andra partierna vågar göra. Även om Liberalerna har tagit tydlig ställning för att euron vore bra för Sverige vill vi att frågan ska utredas på ett konstruktivt sätt.

(Applåder)