Herr talman! I dag debatterar vi finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor. Det är ämnen som kanske framstår som något abstrakta och svårdefinierade. Det är väl inte så att gemene man till vardags går och tänker på hur en betalningstransaktion går till eller vad bankernas kontracykliska kapitalbuffert är. Det är någonting som bara finns där i bakgrunden och som ska fungera.

Kortfattat kan man säga att det finansiella systemets huvuduppgifter är att förmedla betalningar, omvandla sparande till finansiering och hantera olika slags risker. Det handlar om alltifrån traditionell försäkringsverksamhet till så kallade derivat, som används för att hantera ränte- och valutarisker.

Vi behöver stabilitet i det finansiella systemet för att det ekonomiska hjulet ska snurra och för att ekonomin ska få förutsättningar att växa. Med oberoende centralbanker upprätthålls prisstabilitet. Med ordning och reda i ekonomin står Sverige starkt för att hantera de kriser landet möter. Med reglering och hårda kapitalkrav på bankerna rustar vi oss starka mot finansiell oro.

Här har såväl Riksbanken som Finansinspektionen viktiga uppgifter för att förebygga finansiella kriser. Även regeringen och riksdagen har dock en viktig funktion i och med att de ansvarar för reglering av de finansiella företagen. Denna reglering sätter upp skyddsvallar och mekanismer som förhindrar att risker byggs upp i det finansiella systemet men sätter samtidigt inte upp onödiga hinder för privatpersoner och företag.

Som vanligt handlar politik om att göra dessa avvägningar på ett balanserat och eftertänksamt sätt. Sverigedemokraternas politik på området utvecklas år för år. Vi har hela tiden öronen mot rälsen och lyssnar på såväl expertis som konsumenter för att snappa upp aktuella frågor där det finns behov av förändring. Utifrån denna faktabaserade approach, tillsammans med grundläggande sverigedemokratiska värderingar om att tillgängliggöra sparande och investeringar för fler, utformar vi vår politik på området.

I praktiken har dessa värderingar tagit sig uttryck genom att vi genomfört många förbättringar och samtidigt skyddat konsumenter och privatpersoner – eller småsparare, om man så vill – mot aktiva försämringar. För ett par år sedan möjliggjorde vi flytträtt när det gäller pensionsförsäkringskapital. Pensionssparare var tidigare inlåsta i lösningar som de kanske inte var nöjda med. Vi har länge drivit på för en reformering av ränteskillnadsersättningen för att stärka svenskarnas makt gentemot bankerna och göra det enklare och billigare att byta bank om man är missnöjd med den ränta man får på sitt bolån. Tidigare i år kom också en ny modell för beräkning av ränteskillnadsersättning.

Tidöpartierna har sänkt skatten på sparande. Detta behandlas inte explicit här i dag, men det är ändå en angränsande fråga som förtjänar att lyftas upp. När det gäller investeringssparkonton var Sverigedemokraterna först ut med att motionera om att modernisera ISK-lagen så att även ISK-innehavare kan delta i så kallade särskilda börsnoteringar med mixade emissioner. Detta har nu genomförts.

I sammanhanget bör det nämnas att den svenska ISK-modellen över huvud taget är en framgångshistoria som gjort att svenskarna kanske har det bästa systemet i världen för sparande i termer av enkelhet och transparens. Det är en modell som nu eventuellt är på väg att exporteras ut i Europa i och med EU:s arbete med att försöka få fler européer att investera sina sparmedel, som i dag i ganska stor utsträckning ligger sparade i madrassen.

Sverigedemokraterna har fått igenom bättre villkor för personaloptioner. I klartext betyder detta att innovativa bolag, vilket det många gånger handlar om, ges bättre förutsättningar att attrahera och behålla nyckelkompetens i bolagets tidiga skede. Detta är något som länge har efterfrågats av branschen.

Det har införts ett räntetak för att stoppa oseriösa konsumentkreditbolags jakt på människor i en ekonomiskt utsatt situation. Detta skärptes dessutom ytterligare alldeles nyligen. Det här föreslog Sverigedemokraterna redan 2016 i just detta betänkande.

Vi fick en utredning om statligt gynnat bosparande på plats. Vi fick även en utredning om kontanter på plats, för att det ska vara enkelt att sätta in, ta ut och betala med sedlar och mynt för sådant som är livsnödvändigt, exempelvis mat och medicin. Detta har Sverigedemokraterna drivit på för under lång tid. När vi äntligen fick ett regeringsskifte och ett samarbete som tog dessa frågor på allvar tillsattes en utredning om kontanterna. Den är just nu ute på remiss.

Herr talman! Att äga sitt eget hem är en dröm för många. För att det ska vara möjligt är det viktigt att onödiga hinder inte sätts upp. Hinder och restriktioner i gällande regelverk drabbar i dag framför allt unga vuxna men också nyutexaminerade, ensamstående och personer som inte har föräldrar som kan hjälpa till med en kontantinsats. Därför föreslår Sverigedemokraterna att det andra amorteringskravet tas bort. Det skulle ge unga vuxna bättre möjlighet att ta sig in på bostadsmarknaden och dessutom ge dem bättre möjlighet att flytta dit där jobben oftast finns. Vi utgår från att den utredning som lämnats över till finansmarknadsministern, om bland annat det andra amorteringskravet, resulterar i en proposition på riksdagens bord.

Herr talman! Sverigedemokraternas politik på området följer en tydlig röd tråd. Det ska vara enkelt och billigt att spara. Det ska vara enkelt och billigt att byta bank. Unga vuxna ska ges en chans att äga sitt eget hem. Mer makt åt småsparare och konsumenter!

Jag yrkar bifall till reservation 4.

(Applåder)