Herr talman! Finansmarknaderna har stor betydelse för ekonomins funktion – att pengar kan flyttas, att varor och tjänster kan säljas och köpas, att företag kan få kapital till att expandera och att småsparare kan få ta del av tillväxten.

Sverige är ett framstående land här – med högt deltagande, tillit och transparens. Vi har också en stor finanssektor, vilket är bra för vårt näringsliv och vår konkurrenskraft. Därför är det viktigt med stabilitet på finansmarknaderna och att det finns tydliga regler som är rättvisa, så att förtjänsterna kommer medborgarna och landet som helhet till del.

Herr talman! Just nu domineras nyheterna av det ytterst osäkra och allvarliga läge som vi har kastats in i. Först är det Putins krig, och nu skakas världen även av Trumps högerpopulism – politiskt och ekonomiskt. Här måste förstås Europa hålla ihop – för våra värderingar och för ekonomin. Det är av stort svenskt intresse. Det minskar dock inte ansvaret för att Sverige håller samman, får en bra politik och har motståndskraft att stå emot den här krisen – tvärtom. Ytterst handlar det om människors trygghet – om jobb, löner, sparande och pensioner.

Men utgångsläget i landet är att människor kämpar med vardagsekonomin. Prisökningarna har ätit upp tio års reallöneökningar, och priserna fortsätter att vara höga. Att vanliga hushåll har fått otillräckliga och på viktiga områden obefintliga ekonomiska stöd från SD-regeringen har bidragit till att de svåra ekonomiska åren drar ut på tiden.

SD-regeringen har till och med försämrat bostadsbidraget för dem som behöver det mest. Allt fler ensamstående vittnar om att de inte kan sätta tillräckligt med mat på bordet. Värst drabbas barnen, som utöver den materiella nöden även undandras sina idrotts- och fritidsaktiviteter.

Detta och nedskärningarna i välfärden gör Kristersson och Åkesson för att i stället finansiera stora skattesänkningar för de välbärgade i landet. Lättnader och stimulanser riktas främst till förmögna men får betalas av vanligt folk genom tunnare plånböcker och sämre skola och sjukvård. Det är en orättvis politik som drar isär Sverige. Den är också dålig för tillväxten, och den frestar på den ekonomiska motståndskraften.

Med en socialdemokratisk politik hade vi faktiskt inte varit i ett sådant här dåligt läge. Med oss hade vanliga hushåll och familjer fått mer i plånboken. Välfärden hade varit starkare. Och till skillnad från SD-regeringen, som när arbetslösheten stiger bakvänt nog väljer att skära ned i jobbåtgärderna, hade vi givetvis ökat insatserna för jobben. Vår tillväxtpolitik hade gynnat den ekonomiska tryggheten och motståndskraften i Sverige.

Herr talman! Socialdemokraterna har i det här betänkandet förslag för att göra finansmarknaderna bättre och för att de i högre grad ska tjäna folkets intressen. Det handlar om att man ska kunna betala med kontanter för livsnödvändiga varor och om att hela kontanthanteringskedjan ska fungera. Det är viktigt av både likvärdighetsskäl och beredskapsskäl. Det handlar om att unga bostadsköpare ska ges möjlighet till ett startlån. Alla har nämligen inte rika föräldrar, och unga ska inte pressas att ta dyra och dåliga blancolån.

Vi vill också förbättra konkurrensen på bankmarknaden. Under dyrtiderna har bankerna berikat sig på hushållen och lagt ytterligare sten på bördan. Det är otillständigt. Vi har därför föreslagit en bankskatt för att föra tillbaka en del av övervinsterna till hushållen och för att öka prispressen.

Därutöver vill vi stärka konsumenternas ställning gentemot bankerna och göra det enklare och billigare att byta lån och att binda lånen på en längre tid. För att ytterligare öka konkurrensen på bank- och bolånemarknaden lägger vi fram förslag om att nyttja den statliga banken SBAB, ge den tydligare uppdrag och även möjlighet att tillhandahålla fler tjänster, som vanliga lönekonton. Det skulle stärka hushållens ekonomi och deras ställning gentemot bankerna. SBAB är ett viktigt verktyg.

Ett annat problem på bankmarknaden är den bristande kapitalförsörjningen i Sverige. Utvecklingen med att lokala bankkontor lägger ned för med sig att människor utanför större städer inte får lån till bostäder och att företag inte kan låna, investera och växa. Sverige går så miste om en bredare tillväxt och dras isär.

Servicekontoren kan användas av banker för att boka möten, träffa kunder och bibehålla närvaro. Flera banker har också varit positiva. Tyvärr ser vi nu hur regeringen nedmonterar den statliga servicen i landet och skär ned på antalet servicekontor – bort från kommunerna och längre ifrån medborgarna. Det är fel väg.

Herr talman! Det finns ett område där Sverige sticker ut i dag, dessvärre på ett dåligt sätt. Det gäller penningtvätt, ekonomisk brottslighet och skatteflykt. Det är allvarligt. Jag vill därför lyfta två förslag som vi socialdemokrater driver.

Det handlar dels om att det krävs en ordentlig översyn av de branscher där ekonomisk brottslighet och penningtvätt är särskilt framträdande – mycket viktigt. Det handlar dels om att skärpa straffen för penningtvätt och skattebrott. Vi har föreslagit att det ska införas ett särskilt straff för så kallade synnerligen grova brott när det kommer till ekonomisk brottslighet och penningtvätt för att stärka den avskräckande aspekten och förtydliga hur samhällsskadlig den kriminaliteten är.

Herr talman! Under den här kostnadskrisen har det aktualiserats en diskussion om hur den finansiella motståndskraften egentligen ser ut hos hushållen. Bekymret är att vi inte vet, och skälet till det är att vi inte har statistik. Det finns dock en färdig utredning och förslag om att införa fullgod sådan statistik. Men SD-regeringen sätter stopp trots att våra myndigheter som är ansvariga för finansiell stabilitet efterfrågar den och trots att det är normalt med den statistiken i andra länder eftersom den behövs för att man ska kunna bedriva en avvägd politik.

Sverige behöver få till statistik över individernas tillgångar och skulder utan att den personliga integriteten och skyddet för personuppgifter åsidosätts. Det är faktiskt vårt ansvar. Hur ser motståndskraften ut i det nya läge vi plötsligt befinner oss i? Det är inte rimligt att politiken famlar i blindo här.

Herr talman! Avslutningsvis: Det skakar i världsekonomin och på finansmarknaderna. Oron sprids när vi känner av högerpopulismens verkningar. Det visar på behovet av finansiell stabilitet.

Ytterst måste det dock till förbättringar i den reala ekonomin. Sverige behöver en ny riktning med en politik som skapar tillväxt och jobb, som ger vanligt folk högre löner, som stärker vår välfärd och som ökar vår sammanhållning. För detta krävs en ny regering.

Jag vill med detta yrka bifall till reservationerna 6 och 13.

(Applåder)