Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut, det vill säga avslag på motionerna och att vi lägger den skrivelse som betänkandet behandlar till handlingarna.

I regeringens skrivelse beskriver man den verksamhet som Internationella valutafonden, Världsbanksgruppen och de regionala utvecklings- och investeringsbankerna har bedrivit under 2023 och 2024. Man behandlar helt enkelt de frågor som rör den finansiella och monetära stabiliteten i dessa verksamheter, där Sverige ingår. Man belyser sådant som har varit av särskild vikt under 2023 och 2024.

Betänkandet tar också upp motioner från allmänna motionstiden som handlar om finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor. Det rör frågor om makrotillsyn, penningtvätt, konkurrens på finansmarknaden, bolån, bedrägerier, en hållbar finansmarknad, kontanter och mycket annat. Regeringen gör mycket arbete på de här områdena. Det är därför vi yrkar avslag på motionerna.

En hel del av det som står i motionerna, både i resonemang och i förslag, är sådant som vi moderater och regeringen instämmer i. Men eftersom arbete redan pågår, eller i vissa delar redan genomförs, finner vi inga skäl att tillkännage för regeringen att man ska jobba med det. Man jobbar redan med det, helt enkelt.

I morse trädde Trumps tullar i kraft. Cirka 60 länder har fått kraftigt höjda importtullar till USA. Sverige och övriga EU har fått höjda tullar på 20 procent. Kina vaknar upp till 104-procentiga tullar. Kina och flera andra länder också aviserat motåtgärder. Risken för en global lågkonjunktur har därmed kraftigt ökat. Fallande börser visar på detta och bekräftar den oron.

Vi befinner oss i en mycket turbulent tid. Det borde inte vara så här. Det skulle inte behöva vara så här, för det finns inga vinnare på handelskrig. Men det är så här. Regeringen och vi i Sverige kommer att behöva hantera detta, och vi kommer att behöva ta oss igenom detta.

Sveriges position mitt i allt detta är stark. Vi har starka offentliga finanser. Vi har under lång tid haft det, och vi har därför en låg statsskuld. När statsskulden för övriga länder i EU ligger på 80 procent i snitt är vår 32–34 procent. Vi har alltså möjlighet att agera vid behov.

Vi har också välkapitaliserade och lönsamma banker. Det ska vi vara glada för i de här tiderna, för det betyder att de är motståndskraftiga. Regeringen har intensifierat marknadsbevakningen och för en tät dialog med berörda myndigheter och berörda aktörer, centrala marknadsaktörer. Man prövar löpande om det finns åtgärder som man behöver vidta. Man har beredskap om det kommer några negativa överraskningar på det här området.

Vår nuvarande ordning för makrotillsyn i Sverige bygger på breda överenskommelser där Finansinspektionen spelar en mycket central roll. Att vi är överens i de frågorna är ytterligare en styrka i dessa tider av turbulens, där vi kan behöva hantera negativa överraskningar och saker vi inte kan förutse. Då är det av vikt och en trygghet att vi har regelverk som vi har bred samsyn kring.

Målet är givetvis att minimera systemrisker och att eventuella saker som enskilda aktörer råkar ut för, som drabbar dem hårt, inte ska få spridningseffekter till den övriga ekonomin. Där har vi stor nytta av regelverken och av det arbete som den här regeringen och tidigare regeringar har bedrivit under lång tid.

Jag skulle avslutningsvis vilja säga några ord om det arbete som pågår för att motverka penningtvätt och bedrägerier. Den här regeringen har fattat 14 000 beslut hitintills. Den regering som vi moderater leder får saker gjorda, steg för steg.

Vi har en ny penningtvättslag på plats. Finansinspektionen har fått nya uppdrag för att stärka sin tillsyn av penningtvätten. Man har vidtagit åtgärder för att motverka missbruk i våra betalningssystem. De clearingföretag som förmedlar betalningar mellan banker har blivit skyldiga att övervaka betalningarna och att rapportera misstänkta betalningar till våra tillsynsmyndigheter och till bankerna. Vi har tillsatt en IDA-grupp, det vill säga att vi har ökat samordningen mellan de olika departementen i regeringen, som behöver styra och jobba tillsammans för att motverka den kriminella ekonomin, penningtvätt och bedrägerier och stärka tillsynen.

Post- och telestyrelsen har fått nya uppdrag. Finansinspektionen har fått nya uppdrag. Bankerna har vidtagit och vidtar ett flertal åtgärder. I dag meddelade regeringen att man skickar ut ytterligare ett lagförslag på remiss. Det handlar om att övervaka hur e-legitimationer används, i syfte att motverka bedrägerier och penningtvätt.

Det är för tidigt att säga vad resultatet av detta blir. Vi kan vara glada – jag gläds – över att det förra året, 2024, var första gången sedan 2020 som brottsvinsterna från bedrägerier minskade. De minskade med 16 procent, från 7,5 miljarder. Det är givetvis bra, men vi vet också att man i den här typen av verksamhet är duktig på att hitta nya sätt att tjäna pengar på hederliga, vanliga människors och företagares bekostnad. Detta i sig är alltså ingen garanti för att bedrägerierna kommer att fortsätta att minska framöver. Vi kommer att behöva arbeta vidare med frågan. Det gör också vår regering.

Med de orden vill jag återigen yrka avslag på motionerna.

(Applåder)