Protokoll 2024/25:98 Onsdagen den 9 april

ärendedebatt / Kompetensförsörjning, ehälsa och beredskap
Anf. 211 Karin Rågsjö (V)

Fru talman! Den här regeringen bygger på ett samarbete mellan delar av den forna Alliansen och Sverigedemokraterna, och politiken blir därefter. Vi får Alliansens nedskärningar, numera med etniska förtecken. Vi får utarmning av trygghetssystem, urholkad och underfinansierad välfärd och stora skattesänkningar för höginkomsttagare. I Tidöavtalet har utrikes födda fått ta rollen som syndabock för Sveriges alla problem. Genom att man utmålar dem som inte är födda här som ett hot och en belastning blir det lättare att villkora deras välfärd och rättigheter. Nedmontering av trygghetssystem, välfärd och rättighetsskydd är lättare att motivera om man pekar på vissa grupper och börjar där.

Inom hälso- och sjukvården blir den politiken som tydligast i regeringens förslag om att införa en angiverilag och begränsa rätten till tolktjänster. Det är direkta beställningsarbeten från SD. Genom att peka på minoriteter som syndabockar slipper regeringen ta ansvar för att politiken inte funkar, att Sveriges tillväxt tillhör de lägsta i Europa, att arbetslösheten ligger på 10 procent och att matpriserna har ökat med 25 procent sedan 2022.

Under pandemin gick den dåvarande regeringen in med mer resurser till regionerna. Men under den extrema ekonomiska krisen 2023 och 2024 gick regeringen inte in med tillräckliga statsbidrag för att möta behoven när det var hög inflation och höga pensionskostnader. Nu i dagarna har vi exempelvis kunnat se att Skåne skär ned med 1 miljard i år. Uppåt 1 000 personer ska sägas upp. Där styr för övrigt Moderaterna, KD och L med stöd av Sverigedemokraterna.

År 2024 var det 6,7 överbeläggningar per 100 bemannade vårdplatser på landets sjukhus. Det är en ökning med 60 procent sedan 2014, så det är självklart flera regeringar som bär ansvar för det här. Antalet intensivvårdsplatser i Sverige har fortsatt att minska fem år efter pandemin, även om Region Stockholm bryter trenden då Karolinska öppnar för tre nya platser. Socialstyrelsen har beräknat att intensivvårdsplatserna skulle behöva öka med mellan 10 och 20 procent till 535 stycken för att möta det framtida vårdbehovet. Då måste man nog skynda på.

Allt det vi talade om under och efter pandemin – en robust sjukvård och bättre arbetsmiljö för de vårdanställda – är som bortblåst. Kris, kris, kris och pandemi! Den här regeringen saknar insikt om att pandemin kan komma i morgon. De ansvariga ministrarna skyller på regionerna och förmedlar att allt blir bättre om det blir en helstatlig vård. Det är ett sätt att slippa ta ansvar. Man kan för övrigt säga att KD har gått från sjukvårdsparti till kärnkraftsparti. Det kan man kanske debattera någon annan gång, tror jag.

Lite om kriser: I många av Sveriges regioner saknas i dag tillräckligt stora lager för det fall pandemin skulle bryta ut. Att köpa in skyddsutrustning och andra nödvändiga artiklar under en pandemi är dyrt. Det fick vi se när vi hade pandemin. Regionerna bör ha ett lagkrav på sig att ha krislager för åtminstone tre månaders förbrukning. Vi, fru talman, vill se att samtliga privata vårdföretag som har avtal med regionen enligt lag ska ingå i regionernas och statens krisberedskap. Jag yrkar bifall till reservation 33.

För Vänsterpartiet är det uppenbart att staten måste ta ett större ansvar för planeringen av personalbehov och utbildning inom vården. Grundutbildning, vidareutbildning och fortbildning behöver säkras för hela landet och utifrån befolkningens behov.

Vi vill se en långsiktig ekonomisk nationell plan för grundutbildning, vidareutbildning och fortbildning. Vi vill också se individuella fortbildningsplaner.

Möjligheten till kompetensutveckling ska finnas oavsett var den anställda jobbar. Av den anledningen vill vänstern se ett lagkrav på vidareutbildning.

Fru talman! Regionernas kostnader för hyrpersonal har varit extrem. Miljarder kronor som hade kunnat användas till att bygga välfärden har år efter år försvunnit in i hyrsystemen. År 2023 landade hyrnotan för hela landet på 9,3 miljarder kronor. Tänk på alla de vårdarbetare som kunde ha anställts för de pengarna.

För många regioner är hyrpersonal i dagsläget den enda möjliga vägen. Vänsterpartiet vill se ett avskaffande av hyrpersonal i vården till 2027. Men självklart måste ett stopp kombineras med andra åtgärder från staten för att säkra personalförsörjningen. Vi föreslår därför ett tiopunktsprogram för att avskaffa hyrpersonal i vården.

Fru talman! Fram till början av oktober 2024 hade 38 anmälningar om framställan om arbetsmiljöåtgärd från skyddsombud på sjukhus om bristande arbetsmiljö gjorts det året, det vill säga 2024. Det är rekord, och det blir bara värre.

Det handlar om underbemanning, brister i fysisk arbetsmiljö, för hög arbetsbelastning, undermålig psykosocial arbetsmiljö, bristande säkerhet och arbetstider. Hela kollektivet av vårdarbetare talar om arbetsmiljön vid varje möte jag har haft med just vårdpersonal.

Personalen är guldet. Det är inte några vi hela tiden kan se som förbrukningsvaror. Förkortad arbetstid, rimliga scheman och fler arbetskamrater är nödvändigt.

Om de generella statsbidragen skulle ha följt löner, priser och demografi sedan 2011 så skulle de ha legat på en nivå som är 27 miljarder högre än i dag. Det handlar om att det behövs indexering av statsbidragen. Det vill vi köra vidare med.

Fru talman! Efter Hamas terrorattack mot israelisk civilbefolkning öppnade sig helvetesgapet för palestinier i Gaza. Gaza ligger i ruiner. 50 000 personer är dödade, många barn, många vuxna förstås och många kvinnor. Ofattbara 100 000 personer beräknas vara skadade.

Samtidigt har sjukvårdssystemet helt kollapsat, och de flesta av Gazas sjukhus är helt ur funktion. Tusentals människor i Gaza är nu i akut behov av medicinsk evakuering.

Nu har vapenvilan avbrutits igen, och Israel har återupptagit dödandet i Gaza och på Västbanken. Under 2024 dödades över fem gånger fler barn i Gaza än 2005–2022 i hela världen, i världens väpnade konflikter. Det kan man fundera på.

EU-kommissionen har vädjat till medlemsländerna att ta emot palestinska patienter. Men trots att svensk sjukvård har kapacitet att rädda liv vägrar regeringen att hjälpa till.

WHO har identifierat cirka 10 000 svårt sjuka personer som är i akut behov av vård, och EU uppmanades att ta emot en del av de patienterna. Det handlar om människor som skadats av Israels bomber, men även om cancersjuka som inte kan få sin behandling. Det handlar om barn.

Läkare Utan Gränser har erbjudit oss i Sverige att stötta regeringen med sin personal på plats. Svensk vårdpersonal står redo att rädda liv.

Belgien, Tyskland, Italien, Spanien, Slovakien och Rumänien tar emot patienter och även Norge. Sverige har kapacitet och möjlighet, men då säger den svenska regeringen nej.

Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm har sagt att det både vill och kan ta sitt ansvar. Likaså driver organisationen Sjukhusläkarna och Vårdförbundet på.

Vi är väldigt stolta över att Sverige inte tvekade att ta emot krigsskadade patienter från Ukraina. Det är en självklar sak. Nu har ungefär 185 ukrainare fått nödvändig vård i Sverige. Det är väl väldigt bra.

Då borde det också vara självklart att ta emot patienter från Gaza. Jag undrar: Var finns Sverige? Finns det hjälp på plats? Det säger man ibland. I vilket sjukhus då?

Det handlar om humanism. En gång var vi en humanistisk stormakt. Men den regeringen som tillträdde med SD:s stöd 2022 har inga som helst ambitioner att ge skydd och hjälp till de mest behövande.

Regeringen bör ge Gazas svårt sjuka och skadade sjukvård i Sverige. Jag lyfter fram reservation 35.