Herr talman! Kära kollegor! Nu tänkte jag beröra ett ämne som jag inte tror har varit uppe hittills. Miljöpartiet har dock tagit upp det flera gånger, och därför tror jag att det hamnade i en förenklad behandling den här gången.

Det handlar om ett oberoende rättsväsen och vikten av detta. Fristående domstolar är en av grundvalarna i det svenska statsskicket. Att det finns ett avstånd mellan riksdagen och regeringen i förhållande till domstolarna är avgörande, men det borde också vara fallet mellan de politiska partierna och den dömande makten. I dag är det ju partierna som nominerar och i landets kommunfullmäktige i praktiken utser nämndemän som sedan dömer i landets tingsrätter. Nämndemän till hovrätt, förvaltningsrätt och kammarrätt väljs av regionfullmäktige på samma vis.

Miljöpartiet anser att det är ett stort problem att partierna utser de lekmannadomare som finns. På senare år har det varit flera uppmärksammade fall som visat att partipolitiken kan ha påverkat hur nämndemän agerar vid våra domstolar. Det har skett över hela den politiska skalan. Det är oacceptabelt, tycker vi, oavsett vilket parti som nominerat en nämndeman.

En studie från Uppsala universitet 2015 visade exempelvis att utgången i de migrationsmål som studerats hade påverkats av vilka partier som nominerat de tjänstgörande nämndemännen. Bara misstanken om att politisk färg kan påverka hur nämndemän dömer i enskilda mål utgör skäl för oro.

Miljöpartiet vill stoppa politiseringen av domstolarna och öka domstolarnas oberoende från politiken. Vi föreslår därför att de politiska partierna inte längre ska ha någon roll i rekrytering, nominering eller val av nämndemän. Den processen kan bedrivas av exempelvis Domstolsverket, domstolsstyrelsen, länsstyrelserna eller andra aktörer och rikta sig till kandidater i många olika delar av samhället.

Hur modellen ska se ut måste förstås utredas grundligt. Det är viktigt att sammansättningen av nämndemän speglar hela samhället och blir mer representativ vad gäller till exempel ålder, yrke och bakgrund. Vi vill helt enkelt tillsätta en utredning som ska lämna förslag på hur ett nytt system kan se ut, där för- och nackdelar med olika modeller kan vägas.

Det är också viktigt att de ekonomiska villkoren för nämndemän förbättras, oavsett om det nuvarande systemet behålls eller om ett bättre kommer till. Det är i dag av ekonomiska skäl svårt för många att ta på sig ett uppdrag som nämndeman eftersom ersättningen är så låg. Det är ett av skälen till att ålderssammansättningen inte speglar befolkningen och att andelen pensionärer är hög.

Herr talman! Under kort tid har omfattande utökningar genomförts vad gäller polisens möjlighet att använda olika former av tvångsmedel. Det handlar bland annat om att i betydligt större omfattning än i dag kunna använda tvångsmedel preventivt, alltså utan att det finns någon konkret brottsmisstanke. Syftet är förstås att upptäcka och förhindra allvarlig brottslighet. Hemliga tvångsmedel ska också i större utsträckning än i dag få användas vid fler och mindre allvarliga brott. Dessutom ska den överskottsinformation som framkommer i samband med till exempel avlyssning också få användas.

Detta är verktyg som är efterfrågade av polisen och kommer att göra stor skillnad för möjligheten att förebygga och klara upp brott, men samtidigt innebär den omfattande utvidgningen stora integritetsinskränkningar. Därför bör den här typen av lagstiftning vara tidsbegränsad och kontinuerligt utvärderas för att se om syftet med lagstiftningen verkligen uppnås och är proportionerligt i förhållande till integritetsinskränkningen.

Herr talman! Det finns flera reformer av de rättsvårdande myndigheternas arbete som skulle underlätta och förbättra arbetet. Jag vill nämna några av dem här. Några av dem har också varit uppe tidigare i den här debatten. Jag vill först nämna närvaro vid domstolsförhandlingar via videolänk. Det är glädjande att höra att detta bereds i Regeringskansliet, men som vi brukar göra här kommer oppositionen ändå att lägga sina reservationer så länge det hela inte är genomfört.

Deltagande via videolänk har ökat kraftigt på senare år och skapat rimligare förutsättningar för brottsoffer att redogöra för vad som har hänt. Detta nämndes också av kollegan från Vänsterpartiet. Inte minst har det handlat om mål som rör grov kvinnofridskränkning.

Men det förekommer att rätten nekar målsägande att delta via videolänk. Miljöpartiet och Vänsterpartiet menar att det är fel. Vi anser att närvaro via videolänk regelmässigt bör erbjudas i situationer där målsäganden och vittnen till följd av rädsla inte vill delta på plats i rättssalen. Regeringen bör därför ge Domstolsverket i uppdrag att utveckla och sprida tekniken för att delta i rättegång på distans via videolänk till samtliga domstolar.

Jag vill också här nämna det som Centerpartiet betonade i sitt anförande, nämligen vikten av att arbeta för att rekrytera, utbilda och fortbilda domare. Under senare år har måltillströmningen och målens komplexitet hos Sveriges domstolar ökat. Det har lett till långa handläggningstider för alla mål som inte är prioriterade. Här måste regeringen ta situationen på allvar och bistå domstolarna med det de behöver för att hantera hela ärendebördan, inte bara det som är relaterat till den grova organiserade brottsligheten.

Det är därför avgörande att Sveriges domstolar får faktisk möjlighet att utöka verksamheten på ett hållbart och långsiktigt sätt för att både vara en attraktiv arbetsplats för kvalificerade jurister och uppfylla rollen som rättsstatens yttersta väktare.

Avslutningsvis vill jag lyfta fram behovet av att införa hemarrest och områdesarrest som alternativ till häktning. Detta är en riktigt gammal fråga, har jag förstått. Det gäller vid viss typ av brottslighet, och det föreslogs redan 2016 i en utredning som hette Färre i häkte och minskad isolering. Införandet av dessa nya alternativ till häktning kan antas minska antalet personer som behöver uppta häktesplatser.

Som Kriminalvården har fört fram ligger det både i den enskildes och i samhällets intresse att utöka möjligheten för en brottsmisstänkt att under utredningstiden behålla bostad, lön, arbete och daglig kontakt med familj. Som sagt gäller det alltså vid vissa typer av brott. Jag anser att regeringen bör gå vidare med utredningens förslag.

Vi står bakom samtliga våra reservationer, men jag yrkar bifall till reservation 2.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jacob Risberg (MP).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 10 april.)