Herr talman! I dag debatterar vi processrättsliga frågor. Det är ett viktigt område som handlar om att kunna lagföra inte minst de grovt kriminella. Det är i hur man utreder, frihetsberövar, åtalar och dömer som rättvisan prövas.
Kristdemokraterna och regeringen har tillsammans inom ramen för Tidösamarbetet fått mycket gjort inom processrätten på kort tid. Det handlar om åtgärder som borde ha vidtagits för länge sedan men som nu kommer på plats tack vare Tidöpartiernas paradigmskifte i synen på lag och ordning. Det handlar om nya och effektivare verktyg för polis och åklagare – bland annat en helt ny förverkandelagstiftning, som började gälla hösten 2024 och som ger utökade möjligheter att beslagta och förverka kriminellas tillgångar, exempelvis i form av pengar, bilar och värdefulla lyxprylar.
Genom lagändringar som trädde i kraft den 1 oktober 2023 och den 1 september 2024 har vi också gett de brottsbekämpande myndigheterna utökade möjligheter att använda hemliga och preventiva tvångsmedel mot gängkriminella. Detta är en lagstiftning som redan har förhindrat flera skjutningar och sprängningar.
Vi har även utökat kamerabevakningen, och den 1 april infördes nya förenklade regler för att sätta upp fler kameror. Tillståndskravet för offentliga verksamheter togs då bort, och brottsbekämpande myndigheter gavs rätt att bedriva kamerabevakning på fler ställen. Detta är en tydlig och trygghetsskapande åtgärd som förebygger brott och även säkrar bevisning då brott begås.
Herr talman! Kristdemokraterna och regeringen stärker vittnesskyddet och bryter tystnadskulturen runt gängen genom att det sedan den 1 januari är möjligt att under vissa förutsättningar vittna anonymt i brottmål. Kristdemokraterna var första riksdagsparti att föreslå att man skulle tillåta anonyma vittnen, och nu kommer det äntligen på plats.
Det är viktigt att påpeka att möjligheten att vittna anonymt enbart gäller om det finns en påtaglig risk för vittnet eller dess närstående att utsättas för allvarlig brottslighet om vittnets identitet blir känd. Brottet som vittnet ska höras om måste motsvara minst två års fängelse. Skälen för anonymitet ska också vägas mot den misstänktes möjligheter att försvara sig.
Vi kristdemokrater vill även se åtgärder för att stärka Brottsofferjourens viktiga arbete genom utökade resurser. Vi vill också se en höjning av inkomstgränsen för rättshjälp så att fler kan ta del av denna. Kostnadsfrågan och att man inte över huvud taget har råd med ett juridiskt ombud ska inte få utgöra ett hinder för att inleda en rättsprocess och få sin sak prövad.
Herr talman! Stegvis återtar vi den trygghet som gått förlorad i Sverige. I detta är vår prioritering tydlig: Tryggheten och brottsoffret ska sättas främst. Jag vill därför även lyfta regeringens arbete med att se över frågan om ersättning till frihetsberövade, Justitiekanslerns praxis och lagstiftningen på detta område. Det är fullkomligt orimligt att gärningsmän i vissa fall kan få ut mångdubbelt mer i skadestånd än deras offer.
I Malmö fick en våldtäktsman 840 000 kronor i frihetsberövandeersättning, inte för att han var oskyldig utan för att han visade sig vara yngre än vad rätten först trott och därför hade varit frihetsberövad för länge. Denna typ av skadestånd till gärningsmän borde endast kunna betalas ut när det är rimligt och då till rimliga belopp. Det är hög tid att stoppa liknande ersättningar, och nu har vi en regering som tar tag i detta.
Med detta sagt, herr talman, yrkar jag bifall utskottets förslag i betänkandet.