Herr talman! I Sverige finns det i dag 290 kommuner och 20 regioner – eller 21 regioner, om vi räknar in Gotland. Gotland har ju kommunala och regionala uppgifter som kan sägas tillhöra båda kategorierna.

Vid senaste årsskiftet var Dorotea kommun i Lappland med knappt 2 300 invånare landets minsta kommun sett till antalet invånare. De senaste 50 åren har den kommunen tappat nästan varannan invånare. Under samma tid har Stockholms stad, landets invånarmässigt största kommun, ökat sitt invånarantal med ungefär 50 procent och närmar sig nu 1 miljon invånare. Trots de stora skillnaderna har de båda kommunerna i grunden samma uppdrag. De ska erbjuda sina invånare god service i form av skola, äldreomsorg och socialtjänst. De ska sköta underhåll av gator, utföra miljötillsyn och hantera plan- och byggärenden. För detta behövs naturligtvis specialkompetens på en rad områden.

Kommunerna har samma uppdrag, men naturligtvis helt olika förutsättningar. Alla förstår att Stockholm, med ständig tillväxt och större volym, har bättre förutsättningar att lösa sina uppgifter än en kommun med konstant minskande befolkning. När man samtidigt vet att det är landets kommuner och regioner som svarar för merparten av all välfärd är det lätt att förstå engagemanget och intresset för landets kommuner och regioner, deras möjligheter att utföra sitt uppdrag och hur de kan organisera sig. Det är om detta dagens betänkande handlar. Ett antal motioner från allmänna motionstiden som rör kommunala och regionala frågor ingår.

Herr talman! Flera av motionerna berör kommunal samverkan och under vilka former den kan bedrivas. För de mindre kommunerna är det helt centralt att kunna samverka över kommungränserna för att upprätthålla en rimlig service i alla delar.

Den 1 juli 2018 gjordes en ändring i kommunallagen som gav kommuner och regioner en generell möjlighet att avtalssamverka. Lagändringen har nyligen utvärderats av Statskontoret, som konstaterat att den har haft avsedd effekt. Det finns alltså en väl fungerande, enkel lösning för kommuner som själva saknar tillräcklig kapacitet att sköta vissa uppgifter.

Man kan också konstatera att regeringen har gjort satsningar när det gäller kommunal samverkan. För att analysera hur de mindre kommunernas kapacitet kan stärkas inom vissa verksamhetsområden har regeringen avsatt 6 miljoner kronor för 2025 och 2026 till två olika samverkansprojekt, ett i Dalsland och ett i Norrlands inland. I det senare ingår bland annat Sveriges minsta kommun, Dorotea. Den försöksverksamheten är ett resultat av de förslag som togs fram i den så kallade Kommunperspektivutredningen, som presenterades 2024. Utredningen konstaterar bland annat att det bland kommunerna inte finns något intresse av frivilliga kommunsammanslagningar men däremot av fördjupad samverkan.

Regeringen har avsatt ytterligare 6 miljoner för 2025 och 2026 för ökad användning av försöksverksamhet på statlig, regional och kommunal nivå. Exakt hur dessa pengar ska användas bereds just nu på Regeringskansliet.

Satsningarna är i linje med det den så kallade Produktivitetskommissionen rekommenderade för att öka produktiviteten i den offentliga sektorn. I april 2024 lämnade kommissionen sitt första delbetänkande. Där talas bland annat om att det är centralt för kommuner och regioner att genomföra försöksverksamhet och att detta görs på ett sätt som möjliggör effektiva utvärderingar och kunskapsspridning. Kommissionen anser också att möjligheten att testa statliga regelförändringar på kommunal nivå bör användas i högre grad än i dag.

Sammantaget kan det konstateras att det pågår ett arbete i Regeringskansliet som rör kommunernas och regionernas arbete med att möta morgondagens utmaningar samt hur de bäst ska vara organiserade för att klara uppdraget.

Herr talman! Andra motioner i betänkandet rör det kommunala partistödet. Det finns en motion som vill förändra villkoren för partistöd, medan en annan motion vill införa en reglering i kommunallagen av nivån på partistödet. Dessa frågor angränsar till arbetet i den pågående parlamentariskt sammansatta kommitté som benämns insynskommittén. De har i uppdrag att se över nuvarande reglering av insyn i finansieringen av politiska partier och överväga om det behövs förtydliganden eller kompletteringar. Insynskommittén ska redovisa sitt arbete senast den 15 maj i år. Det finns skäl att avvakta kommitténs arbete innan man tar några nya initiativ i frågan.

Avslutningsvis vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på samtliga motioner.