Protokoll 2024/25:98 Onsdagen den 9 april

ärendedebatt / Terrorism
Anf. 140 Ulrika Westerlund (MP)

Fru talman! I vår följdmotion med anledning av regeringens skrivelse Nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism förebygga, förhindra, skydda och hantera betonade vi i Miljöpartiet att det även på det här området är centralt med förebyggande arbete. Detta kräver givetvis kunskaper om de strukturella grundorsakerna till våldsbejakande extremism och terrorism och såklart förslag på åtgärder för att bekämpa dessa. Det kan till exempel handla om insatser för minskad segregation och utanförskap samt för ökad social rättvisa. Om inte grundorsakerna bekämpas kommer extremistmiljöerna att ha fortsatt tillgång till en rekryteringsbas.

I samma motion tog vi också upp att vi anser att strategin bör lägga större vikt vid tidiga insatser för att fånga upp barn och unga som är i riskzon för att exempelvis radikaliseras eller rekryteras, såväl i skolan, socialtjänsten och vården som i den digitala miljön. Det krävs också mer stöd till föräldrar. Det är även av stor vikt att staten säkerställer stöd till civilsamhällesorganisationer som arbetar mot radikalisering och extremism.

Ett annat viktigt område är arbetet med förebyggande insatser inom Kriminalvården och på ungdomshemmen. Detta adresseras i den nationella strategin, och regeringen betonar vikten av att förebygga radikalisering i fängelsemiljöer för att minska tillväxten av terroristbrottslighet. Regeringens inriktning på det fortsatta arbetet riktas mot Kriminalvårdens återfallsförebyggande arbete med åtgärder för att underlätta avhopparverksamhet. Detta är mycket viktigt. Men Miljöpartiet skulle också vilja se fler konkreta förebyggande åtgärder i strategin för att förhindra att personer radikaliseras och rekryteras under sin tid på anstalter eller ungdomshem.

Fru talman! Terrorism är ett allvarligt hot mot det fria demokratiska samhälle som vi alla värnar. Arbetet mot terror måste bedrivas såväl i Sverige som i samarbete med andra länder.

Det är Säkerhetspolisen som ansvarar för terrorbekämpningen i Sverige. Vi var nyligen där på ett intressant studiebesök. Säpos resurser har stärkts, och flera nya lagar har också kommit på plats för att förhindra terror.

Det är också angeläget att Säpo har tillräckliga resurser för att arbeta effektivt med terrorbekämpning. I takt med att Säpos uppdrag utvidgas och blir mer komplext måste vi även stärka den interna granskningen av myndighetens arbete, så att insatser och utredningar sker på ett rättssäkert sätt.

Att förhindra radikalisering till våldsbejakande extremism är att förebygga terror. År 2017 inrättades Center mot våldsbejakande extremism, som redan har nämnts här flera gånger. Miljöpartiet vill att det ska stärkas och ges en mer operativ roll. Samarbetet med kommunerna är avgörande för att i tid upptäcka radikaliseringsprocesser hos grupper eller individer och på platser där det finns särskilt stor risk att radikalisering kan ske.

Fru talman! Vi behöver ett kraftfullt förebyggande arbete för att minska risken att utsatta, marginaliserade människor blir indragna i extremistiska miljöer. Det kräver långsiktighet och att åtgärder som genomförs inte är enskilda och lösryckta.

Vi vill se en grundläggande social rättvisa som kompletteras med ett nationellt avhopparprogram, som komplement till den verksamhet som bedrivs i olika regioner, för att underlätta avhopp från extremistmiljöer. Människor ska inte behöva känna sig så trängda socialt och ekonomiskt att de finner extremistiska miljöer attraktiva.

Vi bör även satsa särskilt på att motarbeta finansiering av terrorism. Där gäller det både att bekämpa finansiering av terrororganisationer inom Sverige och att förhindra att pengar från Sverige bidrar till terror utomlands.

I relation till de målen är det internationella samarbetet oerhört viktigt, särskilt inom EU och genom Europol, för att kartlägga finansieringskällor och överföringsmetoder. För att bekämpa terrorfinansiering effektivt bör vi även stärka arbetet mot penningtvätt. Relevanta myndigheters kapacitet måste stärkas.

I den nationella strategin anger regeringen som inriktning att Polismyndigheten och Säkerhetspolisen ska fortsätta att utveckla sitt samarbete med andra myndigheter och relevanta privata aktörer för att intensifiera arbetet med att bekämpa finansiering av terrorism.

Regeringen skriver också att de brottsbekämpande myndigheterna bör fortsätta att utveckla kunskaps- och erfarenhetsutbytet om hatbrott och demokratihotande brottslighet och förbättra förmågan att identifiera ideologiska komponenter i olika typer av brott. Att utveckla samarbetet mellan aktörer och kunskaps- och erfarenhetsutbytet är mycket viktigt, men regeringen ger ingen konkret vägledning till myndigheterna om hur arbetet ska utvecklas. Miljöpartiet menar därför att skrivelsen kan kompletteras med fler konkreta åtgärder.

Avslutningsvis vill jag nämna vikten av långsiktighet och samsyn i de här frågorna. För att arbetet mot våldsbejakande extremism och terrorism ska ge effekt över tid bör den politiska inriktningen ligga fast. Därför tänker vi att det vore glädjande om regeringen kunde ta initiativ till en ny blocköverskridande överenskommelse på området.