STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fri- och rättigheter

Herr talman! Som nybliven riksdagsledamot hösten 2022 blev jag av mitt parti föreslagen att ta en plats i konstitutionsutskottet och blev då omedelbart indragen i grundlagsdiskussionerna om utlandsspioneri. Tidvis gick debattens vågor ganska höga där.

Med denna branta inlärningskurva i ryggen fick jag också möjlighet att delta i den grundlagsutredning som presenterades i januari och som handlade om några fri- och rättigheter och i vad mån sådana ändringar skulle göras i regeringsformen.

I det betänkande vi nu diskuterar finns några av de frågor utredningen diskuterade med. I avvaktan på beredningen inom Regeringskansliet föreslår utskottet avslag på de motioner som behandlar dessa frågor.

Från Miljöpartiets sida har vi, i likhet med övriga partier, delat uppfattningen att rätten till domstolsprövning och rätten till abort kan läggas till i regeringsformen. När det gäller rätten till domstolsprövning är det i stora drag en anpassning till rådande praxis; det ska vara möjligt att få sin sak prövad. Med rätten till abort följer att de mer detaljerade frågorna kring rätten att avbryta en graviditet regleras i vanlig lag.

Herr talman! Det har under åren lämnats in ett antal motioner om möjligheter att återta medborgarskap dels för olika brott, dels för oriktiga uppgifter alternativt otillbörlig påverkan vid själva ansökningstillfället. Dessa motioner har regelmässigt avslagits, och så föreslås bli fallet även i år för dessa motioner – som utan undantag väckts av ledamöter som representerar partierna i regeringsunderlaget.

Frågan om möjligheter att återta medborgarskap diskuterades vid åtskilliga tillfällen även av 2023 års fri- och rättighetskommitté, alltså den utredning jag nyss nämnde. Vi och Vänsterpartiet såg oss tvungna att lämna reservationer när det stod klart att regeringspartierna gärna såg att en rätt omfattande mängd brott skulle kunna leda till att medborgarskapet återkallades.

För vår del är det viktigt att betona medborgarskapet som ett tecken på integration och gemenskap snarare än något som kan användas i tillägg till det system vi redan har för att ställa kriminella till ansvar och utdöma straff.

Jag vill i sammanhanget instämma i det som ledamoten Malin Björk nyss lyfte: Eftersom det finns samsyn om två tredjedels majoritet vid det andra tillfället när en grundlag ska behandlas bör alla beslut som tas med anledning av de utredningar som nu finns omfattas av den nya regeln så att ingen i efterhand kan ifrågasätta att vi har gjort rätt.

Herr talman! Efter många turer kunde lagen om fastställande av kön i vissa fall antas under våren 2024. Det ger möjlighet för ungdomar från 16 år – och givetvis alla som inte längre räknar sig som ungdomar – att själva bestämma sin könsidentitet.

Nu är kampen för rättigheter inte över för att en strid är vunnen och en lag är klubbad. Utvecklingen i Sverige och exempel från Europa visar att vi inte bara kan arbeta för nästa reform utan att rättigheter som redan finns behöver ett starkare skydd.

Att stärka skyddet för en utsatt minoritet i Sverige är en angelägen uppgift för politiken. Som jag ser det bör tillägg göras i 2 kap. 12 § regeringsformen – alltså den paragraf som handlar om att ingen får missgynnas för sin sexuella läggning – för att inkludera könsöverskridande identitet och uttryck i bestämmelsen. Då skulle vi tydliggöra att lagar och föreskrifter inte får missgynna transpersoner, vilket är angeläget eftersom transpersoners rättigheter allt oftare ifrågasätts i den offentliga debatten.

Herr talman! Staten ska skydda invånarnas rätt att utöva sin tro i trygghet. Trots det fortsätter samfund och enskilda troende att utsättas för hat, hot, trakasserier och våld. För att åtgärda det kan trossamfunden ansöka om statligt stöd för att investera i säkerhetshöjande åtgärder, till exempel övervakningskameror, säkerhetsdörrar och vakter. Det är bra att möjligheten att söka stöd finns, men det räcker inte. De judiska församlingarna, exempelvis, använder oproportionerligt stora delar av sina budgetar på säkerhet.

Vi menar att stödet för säkerhetsåtgärder måste reformeras ytterligare så att det kan utformas på ett mer ändamålsenligt sätt och för att möjliggöra mer långsiktiga och löpande investeringar i stället för engångsinsatser.

Herr talman! En stark och levande demokrati bygger på grundläggande principer om en fri akademi, fria domstolar, fri press och fri kultur. Akademisk frihet är dock något mer än friheten att fritt få välja forskningsfrågor och forskningsmetod och publicera forskningsresultat. Akademisk frihet omfattar också den högre utbildningen samt lärosätenas organisering, finansiering och utnämningar av styrelse och rektorer.

I en rapport från Universitetskanslersämbetet framgår att varannan lärare, forskare och doktorand anser att den akademiska friheten vid svenska lärosäten i dag är utmanad. Den akademiska friheten utmanas genom politisk påverkan och genom hur systemet för finansiering fungerar.

Enligt min mening måste regeringen initiera en utredning som tar ett brett grepp om den akademiska friheten i grundlagen och även föreslår ett stärkt skydd för akademisk frihet i hela lagstiftningskedjan som omfattar såväl högre utbildning och forskning som lärosätenas organisationsform, finansiering och utnämningar av styrelse och rektorer.

Herr talman! Jag har nått slutet av denna sammanställning av fri- och rättigheter som är viktiga för oss i Miljöpartiet och tänkte avrunda med några ord om Institutet för mänskliga rättigheter. Ledamoten Martin Westmont menade tidigare att det borde läggas ned. Jag har en diametralt motsatt uppfattning och menar att institutet gör stor nytta.

Det inrättades den 1 januari 2022. Institutets uppgifter är att följa, undersöka och rapportera hur de mänskliga rättigheterna respekteras och förverkligas i Sverige. Institutet ska lämna förslag till regeringen om åtgärder som behövs, ha kontakter med internationella organisationer och även i övrigt delta i internationellt samarbete. Institutet ska även främja utbildning, forskning, kompetensutveckling, information och ökad medvetenhet om de mänskliga rättigheterna.

Som den mindre myndighet det är ingick institutet i den utredning som skulle se över just hur mindre myndigheter är organiserade och om några av dem eventuellt skulle kunna slås samman till något större verksamheter. Utredaren konstaterade att Institutet för mänskliga rättigheter inte borde bli föremål för några ändringar, åtminstone inte för stunden, dels på grund av att det är en ny myndighet, dels för att dess ärenden är viktiga även om flera andra myndigheter är delvis verksamma inom området. Det ska vi vara glada för, tycker jag.

Fri- och rättigheter

Jag vill avsluta med att lyfta institutets nyligen publicerade årsrapport för 2024. Där ägnas ett särskilt kapitel åt äldre och bland annat en diskussion om möjligheten av en särskild konvention om äldre personers mänskliga rättigheter – detta lite apropå diskussionen om diskriminering. Här ägnar man sig faktiskt åt precis det som Martin Westmont efterlyste.

Det är en arbetsgrupp inom FN som haft i uppdrag att identifiera, som det heter, möjliga brister i skyddet av äldre personers mänskliga rättigheter och att överväga åtgärder. FN:s arbetsgrupp konstaterar att de ramverk vi har inte är tillräckliga och att det finns brister inom bland annat – notera gärna detta – följande områden: diskriminering, våld och försummelse, rätt till självbestämmande, palliativ vård, omsorg, socialförsäkring och ekonomisk trygghet, utbildning och livslångt lärande, tillgång till rättvisa, rätt till arbete och tillgång till arbetsmarknaden, rätt till bästa möjliga hälsa, tillgång till hälsovård, delaktighet i samhällslivet, tillgänglighet, infrastruktur och delaktighet i beslutsprocesser.

Ålderism lyfts som en orsak bakom dessa brister.

Vi får för övrigt ständigt påpekanden om att riksdagen inte representerar de äldre särskilt väl. Jag kan för egen del tycka att det inte bara är beroende av hur många ledamöter som uppnått en viss ålder, men visst; det finns en poäng. Glädjande nog är fyra av de tio riksdagsledamöter som passerat 65 år av en egendomlig slump också ledamöter från olika partier i konstitutionsutskottet. Kanske är det här kampen mot ålderismen börjar.

Med det sagt, herr talman, tackar jag för ordet och yrkar bifall till reservationerna 3 och 11.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)