Herr talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till reservation 8.

Förra året firade vi här i riksdagen att regeringsformen fyllde 50 år. Den är en av våra grundlagar där vi hittar bestämmelser om våra grundläggande fri- och rättigheter, det vill säga det vi debatterar här idag.

I regeringsformens andra kapitel hittar vi de positiva friheterna: yttrandefrihet, religionsfrihet, mötesfrihet och föreningsfrihet. Där finns även de negativa opinionsfriheterna, som ger skydd mot tvång från det allmänna att ge till känna sin politiska eller religiösa åskådning. Här finns även bestämmelser som ger skydd mot intrång i den personliga integriteten.

De här grundlagsskyddade fri- och rättigheterna får bara begränsas genom lag under vissa förutsättningar och då bara om begränsningarna är proportionerliga, det vill säga att man aldrig får gå längre än vad som är nödvändigt för att nå det syfte man vill uppnå med begränsningen.

Vi lever i oroliga tider med ett säkerhetsläge i Sverige och Europa som är sämre än på mycket länge. Vi har därtill en grov brottslighet, där skjutningar och sprängningar skapar lidande och otrygghet i vårt samhälle. Det här är utmaningar som kräver att vi politiker gör vårt yttersta för att vidta åtgärder som ökar människors säkerhet och trygghet.

Samtidigt är det oerhört viktigt att just i sådana här svåra tider hålla huvudet kallt och se till att noggrant analysera förslag som läggs fram som innebär begränsningar av våra fri- och rättigheter. Sådana förslag kan och får aldrig tas fram lättvindigt, utan konsekvenserna av dem behöver belysas på ett djuplodande och allsidigt sätt.

Vi behöver påminna oss om att varje åtgärd som begränsar din och min frihet måste vara proportionerlig och uppnå de syften som vi som lagstiftare säger oss vilja uppnå. De måste alltså verkligen ge effekt.

Herr talman! Det är viktigt att ändringar i våra grundlagar inte görs i brådrasket. Därför har vi en lång tradition i Sverige av att sådana ändringar tas fram inom ramen för parlamentariska kommittéer, där samtliga partier finns representerade. Det är kommittéer som vanligtvis får god tid på sig att grundligt gå igenom olika förslag samt konsekvenser av eventuella ändringar.

Det är också därför vi har utarbetat en fast praxis i Sverige att bara lägga fram förslag till ändringar av grundlag som har nått en bred majoritet i sådana parlamentariska kommittéer. Denna fasta praxis är mycket bra och viktig att hålla fast vid, men skyddet för att ändra grundlag behöver stärkas ytterligare. Vi var många partier som var överens om detta när en tidigare grundlagskommitté såg över frågan.

Det är därför välkommet att regeringen inom kort, vad jag har förstått, kommer att presentera förslag på att rent formellt göra grundlagsändringar svårare. Som min kollega i utskottet Louise Meijer sa här för en stund sedan kommer det snart att krävas två tredjedelars majoritet av riksdagens ledamöter i den andra röstningsomgången när en ändring i en grundlag ska antas. Eftersom vi har flera förslag på ändringar av grundlag att vänta framöver ser jag fram emot att de nya reglerna om kvalificerad majoritet vid andra omröstningen kommer att gälla för samtliga dessa förväntade förslag på ändringar.

Våra grundlagar behöver ändras ibland; de kan behöva förstärkas och förbättras. I januari i år lades flera förslag på ändringar fram i ett betänkande som tagits fram av en parlamentarisk kommitté, där jag hade förmånen att representera Centerpartiet. Vi i kommittén uppnådde glädjande nog bred enighet i ett par viktiga frågor. Det handlade dels om att ge aborträtten ett stärkt skydd, dels om att se till att grundlagsfästa rätten till domstolsprövning, som flera andra talare har varit inne på.

Något vi däremot inte uppnådde brett stöd för var att ge äganderätten ett stärkt skydd. Detta är något som jag och Centerpartiet verkligen beklagar. Den nuvarande situationen med skogsägare och andra markägare som får utstå ingrepp i sin äganderätt utan att kompenseras för det är helt oacceptabel.

Därför har vi i Centerpartiet ett särskilt yttrande i betänkandet med förslag som jag själv har hört välkomnas av bland andra LRF. Det är förslag som innebär att man omgående måste tillsätta en ny utredning som bara har fokus på äganderättsfrågan och inte på ytterligare fem frågor. Så många hade vi att hantera i den senaste kommittén, som jag satt med i, och dessutom på mycket kort tid. Det här är frågor som är komplicerade och som man behöver bottna i, och jag tror att detta är vad som krävs för att vi ska uppnå en bred majoritet.

Vi ser fram emot ett sådant initiativ från regeringens sida, och vi hoppas självklart att majoriteten av partierna i riksdagen också förstår vidden av behovet av denna ändring.

Herr talman! Av 1 kap. 2 § regeringsformen framgår att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Detta är och måste fortsätta att vara en självklarhet i det demokratiska Sverige. Frihet i Centerpartiets mening är inte förunnat bara vissa av oss. Alla människor oavsett bakgrund, hudfärg, ålder, kön eller härkomst ska ges möjlighet att utöka sina livschanser och känna frihet.

Därför är det viktigt att lyssna när vi uppmärksammas på att det finns människor i Sverige vars frihet och värdighet begränsas av rasism, antisemitism, antiziganism, islamofobi och diskriminering. Enligt statistik från Brå har hatbrott med främlingsfientliga eller rasistiska motiv konsekvent ökat under de senaste tio åren. Detsamma gäller hatbrott med antisemitiska eller islamofobiska motiv.

Det här är dystra siffror som visar på en utveckling i samhället som vi måste bryta. Vi kan inte och får inte acceptera att människor i vårt land begränsas av fördomar och diskriminering. Vi måste stå upp för varje enskild människas rätt till frihet och möjlighet att göra det mesta av sin förmåga och sina drömmar. Det är grundläggande och avgörande för att bygga ett samhälle starkt.

Centerpartiet anser att vi behöver stärka skyddet mot diskriminering ytterligare. Vi vill därför se en ändring i grundlagen som utökar diskrimineringsförbudet så att det motsvarar de diskrimineringsgrunder som anges i diskrimineringslagen. Det innebär att även könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionsnedsättning och ålder ska innefattas i grundlagsskyddet.

(Applåder)