Fru talman! Vi behandlar nu, som redan nämnts från den här talarstolen, justitieutskottets motionsbetänkande om terrorismfrågor. I betänkandet finns det endast en reservation. Jag kan därför inledningsvis konstatera att det i huvudsak tycks finnas en bred uppslutning bakom regeringens politik inom området, och det tycker jag är mycket glädjande.

Fru talman! Sveriges säkerhetsläge har förändrats och försämrats under en längre tid. I dag möter vi tre huvudsakliga, parallella hot mot vår inre säkerhet: terrorism och våldsbejakande extremism, olika statliga aktörer som agerar fientligt mot Sverige och grov organiserad brottslighet.

Terrorhotnivån är fortsatt förhöjd och ligger på en fyra på en femgradig skala. Under förra året gick Sverige från att vara ett prioriterat mål i propagandan till att åter betraktas som ett legitimt mål för islamistiska terrororganisationer. Det finns också osäkerhetsfaktorer i omvärlden som påverkar terroristhotet.

Det främsta attentatshotet mot Sverige bedöms komma från ensamutförande aktörer som agerar utifrån våldsbejakande islamism alternativt våldsbejakande högerextremism. Det förekommer också ideologiska hybrider i form av att våldsbejakande extremister använder varandras tankegods. Vi ser också ökade kopplingar mellan statliga aktörer, nätverkskriminella individer och personer med olika ideologiska motiv.

Fru talman! Terrorism har i modern tid utövats i många olika syften med olika tillvägagångssätt, alltifrån flygplanskapningar till ensamagerande personer som med skjutvapen eller fordon urskillningslöst dödar civila. Under 1970- och 80-talen stod separatistiska grupper som IRA i Storbritannien och Eta i Spanien för många attentat. I mer närliggande tid har ett stort antal attentat utförts av grupper eller individer med koppling till våldsbejakande islamism, såväl i Europa som globalt. Vi har också upplevt ett antal mycket allvarliga attentat begångna med motiv kopplade till våldsbejakande högerextremism.

Fru talman! Inte heller Sverige har gått fritt från terrorn. Det är den här veckan åtta år sedan en lastbil i hög fart körde in på Drottninggatan och fem personer fick sätta livet till. Gärningsmannen blev senare dömd för bland annat terroristbrott.

Gemensamt för alla former av terrorism är det systematiska och hänsynslösa användandet av våld eller förstörelse för att därigenom injaga rädsla i en befolkning. Våldet drabbar ofta människor slumpvis utifrån att de råkar vara på fel plats vid fel tillfälle.

Fru talman! Den svenska lagstiftningen mot terrorism var länge allvarligt eftersatt, vilket vi moderater i många år kritiserade i oppositionsställning. Efter många års väntan trädde den nuvarande terroristbrottslagen i kraft 2022. Samtidigt trädde lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar i kraft.

Vi moderater välkomnade de nya lagarna men konstaterade att flera problem samtidigt kvarstod som olösta liksom att straffskalorna för flera brott var alltför milda. För två år sedan kriminaliserades till slut också deltagande i terroristorganisation.

Sverige har nu förvisso en vidsträckt lagstiftning när det gäller terroristbrottslighet. Men arbetet med att ytterligare stärka skyddet mot terrorismen behöver fortgå. Den nuvarande regeringen har därför tillsatt en utredning om stärkt skydd mot utlänningar som utgör kvalificerade säkerhetshot eller som har koppling till kriminella nätverk. Utredaren ska, när det gäller de utlänningar som utgör kvalificerade hot mot Sveriges säkerhet, bland annat ta ställning till om förutsättningarna för att ta en utlänning i förvar bör utökas och föreslå längre förvarstider samt föreslå utökade möjligheter att använda tvångsmedel.

Utredaren ska också analysera de rättsliga förutsättningarna för att besluta om utvisning med hänsyn till Sveriges säkerhet och dessutom lämna förslag som innebär ökade möjligheter att tillämpa lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar, även i de fall där en utlänning indirekt utgör ett kvalificerat hot mot Sveriges säkerhet.

Detta går helt i linje med den kritik som Moderaterna med flera riktade mot den dåvarande socialdemokratiska regeringen i samband med att den nya lagen behandlades i riksdagen våren 2022. Utredningen ska överlämnas till regeringen nu i höst.

Fru talman! Terrorhotet varierar som sagt över tid, i fråga om både aktörer och intensitet. Det har dock varit ständigt närvarande i Sverige och i vår omvärld under de senaste decennierna. Många andra länder har levt med höga terrorhotnivåer under lång tid, men där har samhället i stort kunnat fortsätta fungera som vanligt. Det måste vi i Sverige också klara, samtidigt som arbetet för att bekämpa terrorhotet pågår med oförminskad kraft.

Arbetet med att skydda samhället mot våldsbejakande extremism och terrorism måste därför vara uthålligt, långsiktigt och strategiskt. Att ha mål och inriktningar i en nationell strategi har varit en framgångsfaktor i det arbetet. Regeringen beslutade därför förra året om en ny strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Arbetet ska utgå från fyra tydliga strategiska områden: att förebygga våldsbejakande extremism och terrorism, att förhindra terroristattentat och andra ideologiskt motiverade brott, att skydda samhällets människor och funktioner samt att hantera situationen under och efter ett attentat.

Vi ser redan nu, ett år efter att man beslutade om strategin, hur den mobiliserar kraften i vårt samhälle och att flera myndigheter har vidtagit åtgärder till följd av strategin.

Slutligen, fru talman, innebär det skärpta säkerhetspolitiska läget och den ökade hotbilden mot Sverige bland annat från våldsbejakande islamism liksom ny lagstiftning att det är viktigt att säkerställa att Säkerhetspolisen har tillräckliga ekonomiska resurser för sitt uppdrag. Regeringen har därför tillfört Säkerhetspolisen betydande resurser. Från 2022 till 2027 kommer Säkerhetspolisens budget att öka med närmare 70 procent – från 1,8 miljarder kronor 2022 till 3,1 miljarder kronor 2027.

Fru talman! Sverige ska präglas av öppenhet och värderingar som frihet, demokrati och respekt för grundläggande mänskliga fri- och rättigheter. Människor ska kunna röra sig tryggt och fritt, delta i sammankomster och uttrycka sina åsikter utan rädsla för att utsättas för hot eller våld. Arbetet mot terrorism är därför centralt för att skydda vårt sätt att leva i ett fritt, demokratiskt samhälle.

(Applåder)