Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Det finns ett uttryck: När allt är allas ansvar blir det till slut ingens. Det är precis det jag upplever när jag lyssnar på statsrådet och läser interpellationssvaret.

När det handlar om den ekonomiska utvecklingen för kommunerna måste vi först och främst se till att få tillväxt. På så sätt kan vi ge kommunerna möjlighet att få mer resurser. När det handlar om kvalitet och likvärdighet i landet är det kommunalt självstyre. När det handlar om utmaningen med kompetensförsörjning är också det ett arbetsgivaransvar.

Fru talman! I grunden har statsrådet rätt. Det är kommunerna som är arbetsgivare för äldreomsorgen. Men det finns likväl ett lika stort om inte ännu större ansvar för oss som företräder den statliga nivån att ge förutsättningar till arbetsgivarna, det vill säga i första hand kommunerna och de privata utförarna.

Ministern talade i sitt senaste anförande nästan hela tiden om sjukskrivningar, vilket är ett jättestort problem. Ett av skälen till varför vi har höga sjukskrivningstal inom äldreomsorgen är att personalen har scheman som är alldeles för tajta.

Personalen har inte tillräcklig möjlighet till vila och är underbemannad och stressad. Då krävs det en högre bemanning på schemat för att få ett bättre schema, fler medarbetare och mer återhämtning. Då kommer en hel del av de stora sjukskrivningstalen att minska.

Men då krävs det som hela den här debatten har handlat om. Då måste vi se till att kommunerna får mer pengar. Därmed vill jag tacka för debatten.